Mona Wahlgren och Roland Olsson med en gotländsk kultskiva, signerad Clas Edmark. Nu efterlyser de fler bilder och personliga berättelser från öns dansbanor.
På Facebook har gruppen ”Dansminnen Gotland” på kort tid samlat 450 personer, som på ett eller annat sätt minns bygdegårdsdanser och en epok som gått i graven.
– Det som kom sedan var disco. Det var en kostnadsfråga, för det var billigare att ha en som spelade skivor än en hel orkester, säger Roland Olsson och berättar hur han för drygt ett år sedan blev ”uppbjuden” att vara med och samla gotlänningarnas dansminnen i bokform.
Många av de berättelser och bilder som kommit in har gjort det just via gruppen på Facebook, och från kvinnan som ville att Roland Olsson skulle vara författare till boken hon drömt om.
Mona Wahlgren då och nu. Att tupera håret och fixa sig innan dansen hörde till. Hon sörjer att dagens unga inte får samma möjlighet att träffas. Att samla en epok av dans i bokform är hennes sätt att bevara den.
Mona Wahlgren, under många år gift med en av öns stora dansbandssångare Rolf Herman – men dit ska vi återkomma senare – hade 2022 bytt en höft.
– Jag var van att hålla i gång, och vad skulle jag annars göra med all tid, säger hon och berättar att Roland Olsson var med på noterna:
– Ja, för ingen har tidigare samlat öns dansställen i bokform, säger han.
Roland Olsson visar bilden tagen på 1960-talet i en klädaffär i Klinte, där dåtidens stora band Clintstones spelade.
Tiden innan var och varannan hade mobiltelefoner och Tinder, var danserna det naturliga sättet att träffas på. Dessutom ett kramgott sådant.
– Man skulle önska att våra ungdomar fick träffas på samma sätt. Så naturligt, bara att få hålla i varandra – de naturliga mötesplatserna saknas i dag, säger Mona Wahlgren.
Bilder som den här, tagen av Hasse Blomberg, efterlyses extra mycket till den nya boken. Människor och miljöer är sällan fotograferade, eftersom få hade kameran med till dans. Den kramgoa tryckaren bjöds på Logen i Hejde, där Thomas Dahlgren, Rolf Herman Wahlgren, Kurre Eklöf, Lasse Olsson och Stefan Åkesson syns på scenen.
Men så värst mycket bilder med dansande par finns inte bevarat. Via gruppen på Facebook efterlyser de båda bokmakarna gotlänningarnas egna bilder. Och minnen.
– Helst specifika minnen från enskilda händelser, säger Roland Olsson och berättar historien om sin lumparkompis Lasse.
Lasse kom motvilligt till Gotland för att göra värnplikten. När flickskolan annonserade efter kavaljerer tackade han ja. På den vägen träffade han Britt-Marie, vars pappa hade kommit till Gotland för jobb på sockerbruket.
– De träffades på dans i Lokrume bygdegård. Nu bor de i Skåne, men varje gång de kommer till Gotland har de som stående inslag att åka förbi bygdegården i Lokrume, säger Roland Olsson.
Den gotländske fotografen Hasse Blomberg var anställd vid Gotlands Tidningar och dokumenterade det mesta som hände på ön. Han har också ett stort musikintresse, här i musikaffären med lurar på.
Tidningsannonser visar hur det förr var dans i var och varannan socken. Eke loge, Ekbacken i Garda, Levide, Malmgard i Stånga och logen i Hejde, oräkneligt antal med somrarnas utomhusdansbanor inräknade. Öns många dansband hade bråda dagar.
– Det fanns några som var väldigt stora. Classes, till exempel. Folk åkte dit Classe Edmarks band spelade, oavsett var. Året 1962 hade de 220 spelningar – helt ofattbart, säger Roland Olsson.
Basarer och bygdegårdar annonserade förr om dans, banden var många och lockade på den tiden storpublik.
En av de som ofta hängde på dans var Mona Wahlgren.
– Jag var 12 år när jag fick följa med mamma på dans på Ekbacken i Garda. Vid 14 års ålder dansade jag på Djupviksfesten. När jag var 16 blev jag tillsammans med Alvar Lindgren som spelade i Klintebandet Clintstones.
Efter att ha mött Rolf Herman Wahlgren på cykel i stan, ja han skulle dansa samma kväll på Solhem och Mona gick dit, blev de två ett par.
Ett av många livsöden som samlats in till boken är det om Britt-Marie och Lasse. De är ett av alla par som möttes tack vare dansen, och det i Lokrume bygdegård. De bor i Skåne men åker än i dag varje gång de är på Gotland förbi bygdegården i Lokrume där allt begav sig.
Mona Wahlgren flyttade på 1960-talet till Stockholm för att studera och minns att hon gick till danshaket Virveln för att dansa.
– Då spelade Paul Dennis där, som även spelat ofta på ön. Nu är jag kärbo med Bosse, trumslagaren i Paul Dennis, som bor i Eskilstuna. Han är uppvuxen i Stånga så banden knyts ihop och dansen går som en röd tråd.
Just sådana trådar, och personliga minnen, hoppas hon och Roland Olsson få fler av via Facebook. Målet är att ha en färdig bok klar till julhandeln i år.
– Jag är fullständigt uppfylld av det här och får många glada tillrop på vägen från gamla dansvänner, säger hon.
Classe Edmark var en av dåtidens stora dansbandskungar på Gotland som hade eget band. Classes spelade ofta och över hela ön.
De fyra tjejerna i bandet Dreamgirls turnerade mellan 1966 och 1976 och spelade upp till dans.
Logen i Hejde annonserade här och lockade med det unika bandet Pelle Sundbaz, även sångare i Smaklösa som också uppträdde.
Jan-Eric's, Hemsebandet förevigat till idolbild bakom en Volvo Amazon.
Bilden tagen vid en dragspelskurs i Etelhem, på den tiden dragspelen drog folk till dans.