Surfplattan, eller lärplattan som den kallas här, tas exempelvis med när barnen har utelek.
– Vi använder dem mycket vid utflykter. Då kan jag ta kort med min padda och sedan kanske man kan höra ett av barnen berätta, i en ljudfil, om vad vi har gjort, säger förskolläraren Anna Hemmungs.
Det gör också att föräldrarna kan se och lyssna på det som barnen skapat.
– Om barnen har ritat en teckning så kan vi fotografera av den och spela in barnets röst när de berättar om teckningen, säger förskolläraren Karin Hellman, som tycker att det hjälper henne som pedagog att dokumentera och också kunna följa ett barns utveckling.
Det håller Anna Hemmungs med om:
– Paddan underlättar i det pedagogiska arbetet, säger hon.
Apparna som används ger språkinlärning eller låter barnen lösa olika problem, ofta genom samarbete.
– I början använde man den till att spela på, men nu har vi alltid ett syfte, säger Karin Hellman, som har läroplanen sparad i surfplattan och med några enkla knapptryck kan koppla samman övningen som just gjorts med rätt avsnitt i läroplanen.
Hon och Anna Hemmungs gissar att det är cirka fem år sedan de fick den första surfplattan till förskolan.
– Nu använder vi den jättemycket i pedagogiken, men i början kanske vi trevade lite, säger Anna Hemmungs.
Saga Vestling, fem år gammal, och kompisarna Zoey Mårtensson och Seinna Hogan blir exalterade när de berättar om en kurragömma-lek som de gjort med plattorna. Barnet som gömt sig ringde upp de andra med hjälp av videosamtal och de andra barnen skulle gissa var de befann sig genom att kolla på omgivningen och sedan börja leta.
– Det är det som är mest kul, säger Seinna Hogan.
– Jag tyckte också det även om jag inte sa det just då när vi gjorde det, tillägger Saga Vestling.