Sjuksköterskan Timmy Lindgren gillar att snickra och bygger nya sittbänkar till bageriets uteservering. "Suveränt att kunna sitta ute i solen och ha det gott", säger han om de tidiga uteplatserna.
Från och med den 1 april gäller sommarsäsong för uteserveringarna på Gotland. Under veckan har flera krogar i Visby arbetat febrilt för att så snart det går kunna öppna och ta emot gäster även utomhus. Enstaka gäster har redan valt att sitta utomhus i solen och äta lunch vid Bageriets södervägg på Stora torget.
– Det ska bli nya sittbänkar. Det är suveränt att kunna sitta ute i solen och ha det gott, säger Timmy Lindgren mitt i snickeriarbetet med de nya bänkarna som också ska förses med bord.
Under pandemin, då restriktionerna påverkade krogarnas möjlighet att driva sina verksamheter, var regionen generös och tog inte ut någon hyra för marken.
För att stärka krögarnas möjligheter att komma på fötter efter att pandemins restriktioner tagits bort, vill man även i år stötta verksamheterna. Regionstyrelsens förslag är att krogarna bara ska betala halva taxan för att använda allmän platsmark, men ärendet beslutas av regionfullmäktige.
För vissa krogar dubblas omsättningen när möjligheten ges att servera fler gäster utomhus.
– När vi sätter ut alla bänkar blir det ungefär dubbelt upp på antalet platser, 60 totalt, säger Lars Söderdahl, kock på Bakfickan.
Han berättar att nytt för i år är konstruktionen av den bar som öppnar lite längre fram i vår på andra sidan gatan, mot ruinen.
– Arbetsnamnet är Barfickan, den nya baren blir svetsad så att den är monterbar och går att ta isär, säger han.
Robin Olsson driver både Barkemi och Labbet, i veckan fick han hjälp av sin pappa Rolf att bära ut modulerna som skapar plan sittyta i Hästgatsbacken.
I år har hittills 24 företag sökt tillstånd att få använda allmänna ytor för serveringsändamål. Det finns ingen tidsgräns så det kan tillkomma fler. Ansökan skickas till polisen men regionen är remissinstans.
– Vi bedömer om platsen är lämplig och om den ligger i anslutning till verksamhetens ordinarie servering, säger Ulf Linnerhed som är handläggare på teknikförvaltningen.
Faktorer som kan vara avgörande är om serveringarna inkräktar på trafikytor.
– Motparten är allmänheten som vi ska företräda. De kan få svårare att ta sig fram och det måste vi ta hänsyn till, säger han.
Utryckningsfordonens möjlighet att ta sig fram är minst lika viktigt. Uteserveringar ska inte inkräkta på kraven om god framkomlighet för fotgängare, tillgänglighet för personer med funktionsvariationer, trafik, transporter och räddningstjänst, framgår det av reglerna.
– Vi säger inte ja till allt och kan till exempel begränsa ansökan i storlek, säger Ulf Linnerhed.
Ett exempel är krogen Kärlek som ville ha större yta mot Smittens backe.
– Det skulle ha hindrat framkomligheten för utryckningsfordon så där har vi efter dialog med krögaren minskat ytan, säger han.
Lars Söderdahl och Madeleine Lundberg berättar att Bakfickan dubblar antalet platser och omsättning, så snart uteserveringen kan öppna. Mot ruinen på torget öppnar lite senare deras pub med arbetsnamnet Barfickan.
Teknikförvaltningen värderar inte om det kan bli störning av ljud och inte heller reglerna för alkoholservering.
– Vi bedömer däremot utformningen så att det stämmer med reglerna om att alla ska kunna ta del av stadens skönhet, säger Ulf Linnerhed.
Det finns detaljerade regler för hur markiser, parasoller och möbler ska se ut, vilken storlek de får ha och var de placeras. Uteserveringen ska tydligt avgränsas med staket eller rep och reklam får inte förekomma.
Efter remissvaret är det polisen som bestämmer om tillstånd ska ges.
– Polisen väger in vårt yttrande men kan ta hänsyn till andra bedömningsgrunder, till exempel ur ordningssynpunkt, säger Ulf Linnerhed.