"Nu har det gått från illa till akut"

Den gotländska sjukvården står vid ett vägskäl.Trots omfattande förändringar och besparingar de senaste åren dras vården fortfarande med stora underskott.- Något måste göras nu, både för personalens och patienternas skull, säger Linda Eklund, ordförande i Vårdförbundet på Gotland.

Orolig. Linda Eklund, ordförande för Vårdförbundet på Gotland, är orolig för såväl patienterna som personalen. Foto: Petra Jonsson/Arkiv

Orolig. Linda Eklund, ordförande för Vårdförbundet på Gotland, är orolig för såväl patienterna som personalen. Foto: Petra Jonsson/Arkiv

Foto: Petra Jonsson

Gotland2010-03-06 04:00
Många anställda på lasarettet känner stor oro och frustation.
- Situationen har blivit värre under en längre tid, men nu har det gått från illa till akut, säger en anställd på lasarettet som vill vara anonym.

Måste välja bort
Oron gäller personalens arbetssituation och ytterst patienternas säkerhet.
- Vi måste sänka ribban och verklighetsanpassa verksamheten, säger chefläkare Gunnar Ramstedt, tillförordnad chef för operations- och intensivvårdskliniken.
Han anser att man måste ge upp tanken på att göra allt man vill och istället utgå från de pengar som sjukvården har, cirka en miljard kronor per år.
Att bestämma hur pengarna används bäst och välja bort annat.
- Vi kanske måste nöja oss med en vård som är tillräckligt bra, även om det upplevs som en försämring, säger Gunnar Ramstedt.

Vårdköerna växer
På den klinik han nu ansvarar för har man dragit ned på operationer därför att det inte finns pengar till tillräckligt med läkare för att bemanna jour, beredskap och den dagliga verksamheten.
Det gör att vårdköerna växer och att vårdgarantin är i fara.
Linda Eklund, Vårdförbundet känner stor oro.
- Vi måste snart sätta ned foten rejält och kräva åtgärder om ingenting händer, säger hon.
Björn Tellström är vice ordförande i Vårdförbundet. Han arbetar som sjuksköterska på intensivvårdsavdelningen.
- Vad kostar besparingarna? funderar han. Övertiden har ökat, trivseln är dålig och oro och stress riskerar att leda till ökade vårdskador. I dag är tio procent av sjukvårdens kostnader orsakade av sådana skador. I onödan.

Neddragningar
På intensivvårdsavdelningen planeras nu neddragning av antalet sjuksköterskor och undersköterskor, vilket gör att man bara kan ta hand om två svårt sjuka åt gången i framtiden.
- Vem ska ta hand om den tredje som kommer in? Åtminstone varannan månad har vi tre, fyra svårt sjuka eller skadade samtidigt, säger han.
Mycket har gjorts, men det syns inte på det ekonomiska resultatet. Underskottet är på drygt 50 miljoner kronor.
- Vi kan alltid göra mer, säger sjukhuschef Jan Carlson.

Besparingar äts upp
Neddragningen av antalet vårdplatser och minskning av personalen har gett runt tio miljoner kronor hittills, men en del av besparingarna har ätits upp av att det kommer nya behandlingar och läkemedel som kostar mycket.
- Vi gör regelbundna analyser av vilka konsekvenser besparingarna får. Och vi diskuterar ständigt hur vi ska få pengarna att räcka. Just nu tittar vi på om vi kan arbeta mer utifrån patientflödet istället för att titta på enskilda kliniker. Vi gör också en översyn av mottagningarna på lasarettet, om mer kan styras över till vårdcentralerna. Och så ser vi över vilka jourlinjer vi behöver och hur de ska se ut, säger Jan Carlson.

Bekymmersamt
Om det är verksamhet som ska väljas bort så är det politikernas sak, tycker han.
- Vi måste väga ekonomin mot patientsäkerheten. Det är ett arbete som aldrig tar slut, säger Jan Carlson.
- Situationen på lasarettet är bekymmersam. Men gotlänningarna ska absolut inte känna någon oro för vården, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Ann-Christin Kullberg.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om