Nu har också Linde fått en sockenbok

Så sällar sig Linde till skaran av gotländska socknar som har en egen sockenbok. "Boken om Linde" (Books on demand) heter den och bakom den ligger ett mångårigt arbete.

Gotland2005-12-12 06:00
Redan 1990 började några sockenbor bedriva hembygdsforskning i studiecirkelform. När sedan Linde hembygdsförening bildades 1993 så fortsatte arbetet i föreningens regi.
Sedan har arbetet pågått av och till. De senaste åren har en mindre grupp jobbat fram boken med Christer Olsson som sammankallande. Och nu föreligger således resultatet, i en 150-sidig volym med Jerker Drottenmyr som grafisk formgivare.
Innehållet är som sig bör en bred exposé över socknen, dess historia, invånare, gårdar och verksamhet. Linde har i dag 180 invånare (1920 hade man 456) och omfattar en areal om 2 150 hektar. I socknen finns såväl träsk (Asa på gränsen Linde-Lojsta) som ett av öns högsta berg, Lindeberget med 63 meter över havet. Halva arealen består dock av åker så Linde är en utpräglad jordbrukssocken.

Oljeborrning
Kyrkan, skolan, ekonomiska och ideella föreningar berättas det om. Från forntid till nutida fenomen som oljeborrning. Jodå, även i Linde provborrades det under oljeruschens glada dagar på ön. I början av 1990-talet utförde Gotlandsolja två provborrningar och i ett hittades spår av olja. Mer än så blev det dock inte av oljeäventyret.
De företag som funnits och finns inom socknen får en utförlig redovisning. Linde tillhör de Gotlandssocknar som kan skryta med egen sparbank. Fardhems pastorats sparbank, efter fusion i år ingående i Sparbanken Gotland, har nämligen sin expedition i gamla skolhuset.
Här berättas också om olika ladugårdsbränder som drabbat gårdar i socknen, den ena kopplad till ett mordbrandsåtal och där ett faksimil ur GA från rättegången 1926 upptar tre boksidor.
Personligheter och intressanta människor får också sin beskrivning.
En av dessa, August "Gotlandstoner" Fredin var visserligen född i Burs men verkade i Linde som skollärare i 27 år från 1874. I "Gotlandstoner" upptecknade han över 700 brudmarscher, visor, valser etc.
Han var även stor nykterhetsivrare och en av initiativtagarna till Södra Gotlands nykterhetsförbund vars förste ordförande han också blev. 1902 flyttade August Fredin dock till Loftahammar där han var verksam fram till sin pensionering.
Sockenboken avslutas med en variant av "Gotlands bebyggelse". Fastigheterna i socknen presenteras med foto samt uppgifter om ägare och boende.
Illustrationerna är genomgående svartvita med en hel del intressanta bilder från olika epoker av socknens senare utveckling. Allra sist har man också samlat ihop ett antal bilder som är intressanta men som inte funnit någon naturlig placering i textmaterialet.
Det är ett gediget arbete som lagts ner på Lindes sockenbok.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om