Nu ska Björk ta till vara på saven

Tron på björksavens positiva inverkan på människokroppen var stor i gamla tider. Man drack "märg i benen" med hjälp av saven. Bland annat.
Man kan inte påstå annat än att tron på den ovan nämnda vätskans undergörande verkan håller i sig. Nuförtiden talar man om att drycken kan vara botemedel mot cancer, kan motverka allergier och kan överträffa viagra när det gäller en viss förmåga. De kristallklara bevisen för allt detta finns väl inte, men många kan skriva under på att saven i alla fall har en "allmänstärkande funktion".
Att saven också är en ingrediens som används i hudvårdsprodukter behöver inte diskuteras.
Varför inte på Gotland?
Stig Björk i Anga är en idérik man med betydande arealer där det ingår vissa björkbestånd. Han har förundrad tagit del av uppgiften att det årligen importeras 300 000 liter björksav från Finland till Sverige. Produkten säljs för 42 kronor flaskan i specialaffärer.
Skulle inte vi på Gotland kunna ta fram den här saven i stället?
Det är frågan han slitit med och man kan väl säga att han själv är på väg att ge svaret. För visst rinner saven till.
Björk är nämligen nu igång med att skatta ett femtiotal björkar på sina egna ägor på sav. Han använder proffsgrejer, sådana som man nyttjar i Kanada för att samla in lönnsav för tillverkning av lönnsirap.
30-literspåsar
Lågt nere på stammen på den björk som skall skattas borras ett antal 5 centimeter djupa hål. Dessa hål proppas med en blå konisk plastpropp som förbinds med en blå platsslang. Den är blå på det att solens ultravioletta strålar inte skall kunna påverka vätskan.
Från de olika tappningsställena leds saven i slang till en plastspåse, som ligger direkt på marken. Alla som vet hur en lådvinspåse fungerar behöver bara tänka att den här funkar tvärtom.
Fast det är skillnad på storleken. Stig Björks uppsamlingspåsar rymmer 30 liter vardera.
Det här är vad som samlats sen i går kväll, säger han och förevisar en ganska platt påse. Men kom tillbaks i eftermiddag så skall ni få se. Då är den som en kudde.
Tillrinningen står i direkt proportion mot väderleken. Är det varmt rinner saven till med större tryck. Kalla nätter är inte så givande.
Det viktiga är att saven inte tillåts oxidera, säger Stig Björk. Man måste satsa på att få fram bästa tänkbara råvara. Den skall vara glasklar och inte innehålla några restprodukter.
Björkarna i skogen är lite grann som mjölkkor. De ger olika avkastning. Och det är svårt att bara genom att titta på träden avgöra deras avkastningsförmåga. En del borrade björkar har Stig övergett medan andra savar något rent otroligt. Han har sina påsar utplacerade på tre olika skiften och måste nu ägna en del av sin tid åt passning. Men den tid då man kan ta rätt på saven är begränsad. Han själv anser att man måste avbryta när björken bildat knoppar.
Ingen speciell smak
Vad skall då Stig Björk göra med all sav?
Han har, som ingressvis redan konstaterats, kört iväg en hektoliter till Lauri Pappinen i Hablingbo för fermentering, som Stig Björk själv säger. Det betyder jäsning. Det skall alltså bli björksavsvin, en exklusiv dryck som inte så många smakat.
Skall man utgå från smaken på saven så kommer det inte att bli någon smaksensation. GA: s utsände tog sig ett halv glas naturell björksav i går och kunde konstatera att smaken i det närmaste är obefintlig.
Men möjligheterna att smaksätta är ju många. Förutom vin då? I svaret på den frågan är Stig Björk lite svävande. Han har inga försäljningskanaler ännu och saven är ju en färskvara. En del fryser han in.
Han har haft en hel del funderingar kring detta med försäljningen men har tillämpat principen att man inte skall sälja skinnet förrän björnen är skjuten. Efter att ha varit igång nu ett tag så kan han väl säga att björnjakten lyckats.
Det bästa med den här björnen är att den så att säga är förnyelsebar. Det kommer ny sav nästa år. Och nästa. Och nästa...
Vatten. Björksav ser ut som vatten och smakar nästan som vatten också.

Sav. Varför inte gotländsk björksav i stället för import från Finland? Det undrar Stig Björk.