Nu ska skolbussen bli säkrare
När skolorna drar igång nästa vecka startar en bred kampanj på Gotland för att öka säkerheten kring skolskjutsarna. Tanken är att bilisterna ska övertygas att sänka hastigheten till 30 km/h när de åker förbi skolskjutsar som stannat.
Bred infokampanj
Men på Gotland gör Vägverket och kommunen i samarbete en aktivitet som bygger på information och frivillighet.
Det man med statistik som underlag kan säga om olyckor i samband med skolskjutning är att de allra flesta av alla inträffade tillbud och olyckor sker när skolbarnen befinner sig utanför bussen. Det allra vanligaste är att barn springer ut bakom eller framför bussen och det är dessa olyckor man vill undvika eller minimera genom kampanjen.
På Gotland kommer den att genomföras med hjälp av annonsering, utomhusreklam och utsändning av foldrar till hushållen. Det blir med andra ord en brett upplagd informationskampanj.
Redan innan detta har skett har hastighetsmätningar gjorts i anslutning till stannade skolbussar. Motsvarande mätningar kommer att ske under det att kampanjen genomförs för att man skall kunna utläsa om informationen nått ut och gett effekt.
Chans att stanna
Att den rekommenderade högsta hastigheten sätts till 30 kilometer i timmen är ingen slump. Tanken är att den bilist som kör 30 eller mindre faktiskt har en chans att stanna inom en busslängd. Bara lite högre hastighet ökar bromssträckan dramatiskt, vilket gör att olycksrisken ökar betydligt.
Bakgrunden till kampanjen i landet är att det inträffar alldeles för många bussolyckor där barn dödas eller skadas. På Gotland finns också två mycket tragiska olyckor som varnande exempel. I det ena fallet dog ett skolbarn; i det andra blev ett barn svårt invalidiserat.
Tusen mil om dagen!
En annan faktor att ta med i beräkningen då det gäller Gotland är att skolskjutsningen är mycket omfattande. På skolförvaltningen har man räknat fram att skolskjutningen varje skoldag omfattar inte mindre än 1 000 mil; det vill säga en sträcka motsvarande ett kvarts varv runt jorden, eller sträckan Haparanda-Milano tur och retur. På ett skolår motsvarar skolskjutsningen 45 varv runt jorden. Omkring 60 procent av öns skolelever åker skolbuss.
Statistiken kan visserligen tolkas som att själva bussåkandet inte medför särskilt stora risker. Det är stoppen och främst stoppen för avstigning som är farligast och på en tusenmilafärd blir det åtskilliga stopp om det handlar om skolskjutsning.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!