Gotlandsfärjan har just passerat utanför Södra Hällarna i Visby och förmiddagssolen får havet att glittra i blått och i guld.
– Vilken fröjd, en lisa för själen! Jag älskar det här, säger Stefan Hollmark och blickar ut mot horisonten medan han berättar om den märkliga känsla som just nu fyller honom av att livets cirklar plötsligt snurrar i samklang och möts där han råkar befinna sig.
Efter två år som stadsdirektör i Södertälje, en av Stockholms totalt 26 kommuner, ser han många fördelar med att nu bli högsta tjänsteman för det som både är region och kommun. På Gotland har han i tolv år haft sommarhus. Fastigheten, med grunder från sekelskiftet 1900 längst in i Kappelshamnsviken, köpte han och hans fru Åsa efter att ha upplevt en fantastisk sommarvecka som turister på ön.
– Det var som utomlands! Vi hade småbarn och hade bott en vecka i Slite strandby. Jag älskar Slite sedan dess, säger Stefan Hollmark och berättar hur familjens tre barn har vuxit upp med att få tillbringa i stort sett alla lov på Gotland.
För två år sedan fick Åsa jobb som biträdande rektor på Wisbygymnasiet, där hon från första augusti är rektor. De två yngre barnen flyttade med förra sommaren och går i skolan på ön.
– När äldste sonen för några år sedan gick ut gymnasiet valde han att omgruppera till Luleå tekniska universitet, där han läser till rymdingenjör, säger Stefan Hollmark medan ordvalet "omgruppera" avslöjar hans koppling till Försvarsmakten.
Det var också som fartygschef för en vedettbåt i flottan som han fick sin allra första kontakt med Gotland.
– Under två vintrar på 1980-talet låg vi i Visby och hela Östersjön hade frusit igen, säger han och berättar att "Kalla kriget" rådde även i det spända säkerhetsläge som då var.
Märkligt nog serverades flottans män alla sina måltider i restaurangen på P18 på Visborg, där Stefan Hollmark på måndag flyttar in i sitt nya arbetsrum som regiondirektör.
– Jag sluter verkligen cirkeln, säger han och berättar att kopplingen till ön även ligger honom varmt om hjärtat efter det lyckade frieri han gjorde sommaren 1997, när han gick ner på knä på Gotska Sandön och fick ja av Åsa.
Vad kan då Region Gotlands anställda förvänta sig av den nya regiondirektören? Själv beskriver han sig som enkel och öppen, med ett genuint intresse för att lyssna och lära av de han möter.
– Jag får energi av andra människor och är positiv och glad, öppen och modig, säger Stefan Hollmark och gör klart att han snarare vill utveckla än ta över och förvalta det som förre regiondirektören lämnat:
– Jag är inte Peter, jag är Stefan. Jag ska inte ta över – utan komma in i en organisation som ska bli jättekul att lära känna.
Ibland har Region Gotland fått kritik, inte minst internt, för felrekryteringar och bristande personalpolitik. Här vill Stefan Hollmark lägga stort fokus på alla de chefer som finns i organisationen under honom.
– För att göra ett bra jobb måste man trivas, och känna att man vill gå till jobbet och inte att man måste. Där behöver vi ha bra chefer, det är grunden till att medarbetare ska trivas, säger han och berättar att nyckelfaktorer är rätt kompetens, självständighet, men också samhörighet, för att behålla och lyckas rekrytera den personal som behövs.
Stefan Hollmark menar att han har en ödmjuk inställning till såväl medborgare som politiker och till öns näringsliv. Hans tre barn har i sommar jobbat på Destination Gotland, Kneippbyn och på en förskola i Lärbro, vilket gett honom viss inblick.
– Jag vill jobba med ständiga förbättringar. Här vet regionens nästan 7 000 medarbetare hur vi ska göra. Tänk om alla kom med varsin ny idé i månaden som kunde tas tillvara – då får vi jobba lite, säger han.
Trafikverket presenterade nyligen underlaget till upphandlingen av färjetrafiken, en nyckelfråga för hela ön, menar Stefan Hollmark.
– Jag hoppas på lägre priser, konkurrens, men tycker också att staten och Trafikverket måste ta ett stort ansvar för Gotlands utveckling.
Att axla rollen som regiondirektör är att ärva mängder av uppdrag, och en kalender som delvis redan är uppbokad. Stefan Hollmark vill försöka vara nåbar, och att den som vill honom något hör av sig.
– Jag har telefonen på 24 timmar om dygnet, men den ringer ändå inte så ofta. Gör den det har det skitit sig, och då förväntar jag mig att man ringer – för då vill jag veta vad som hänt, säger han.
Även om den nya tjänsten innebär hårt jobb menar Stefan Hollmark att han är bra på att koppla av. Med fem egna cyklar och tre hästar i familjen har han valmöjlighet att ge sig ut i skog och mark i trakterna kring Kappelshamn. Intresset för hästarna delar han med hustrun Åsa. I vuxen ålder tog han tre ridlektioner i veckan, men uppskattar mest att spänna för en vagn och få tömköra. En promenad med hunden till havet, eller i skogen, ger honom också sinnesro.
– Spindelnäten i skogen är som konstverk. Det är här och nu, och underbart att få bo som vi gör, säger han.