Ny alg-art oroar forskare
En ny alg gäckar forskarna.Den är släkt med "mördar-algen" som 1988 slog ut stora delar av fiskbeståndet längs svenska och norska västkusten.Nu har den hittats i mängder i Östersjön.
Foto:
Inga negativa effekter har hittills påträffats, men forskare i såväl Sverige som Finland jobbar hårt för att finna svar.
Mydigheter informerade
Algen är nämligen släkt med den så kallade "mördaralgen", Chrysochromulina polylepis, som 1988 slog ut stora delar av djur- och växtlivet i Kattegatt och Skagerack, bland annat över 500 ton fisk odlad längs norska kusten.
- Som tur är har ingen hittills märk någon skadlig effekt, konstaterar Susanna Hajdu, forskare på systemekologiska institutionen vid Stockholms universitet, som hör till dem som försöker utreda varför denna alg nu förekommer i omfattande utsträckning och vilka effekter det kan få i Östersjön.
Information om läget har gått ut till berörda personer och myndigheter - bland annat till fiskodlingar, algövervakare och till länstyrelsen på Gotland. Men forskarna ligger lågt.
- Vi har informerat om att man ska vara uppmärksam. Vi vet ännu inte om arten som blommar nu är toxisk (giftig). Om den är det, är det naturligtvis inte kul. Det som hände på västkusten var förödande, minns Susanna Hajdu.
- I odlingar upptäckte man då att toxiciteten avtog med lägre salthalt. Det kan vara så att Östersjöns låga salthalt gör algen mindre giftig, funderar Susanna Hajdu.
Förutom denna gäckande alg råder i nuläget gynnsamma förhållanden för algblomning i Östersjön.
Kanske i nivå med den extrema situation som rådde 2005, då i princip hela Gotlands kust fylldes med en geggig sörja - cyanobakterier, eller blågröna alger som det kallas till vardags - som dessutom är giftig för djur och människor.
Cyanobakterier frodas när vattnet har hög fosforhalt och låg kvävenivå. Just sådana förhållanden råder i Östersjön just nu, visar nya mätningar som Stockholms universitet genomfört under våren sydost om Nynäshamn och söder om Åland.
Temperaturen påverkar
- De grundläggande förutsättningarna finns, men vi har haft liknande situation fem, sex gånger under senare år, men bara ett år - 2005 - har det blivit riktigt illa. 2005 var i storleksordning en hundraårsblomning, berättar Ulf Larsson, universitetslektor i marinekologi vid Stockholms universitet, som betonar att mycket beror fortfarande på sommarens temperaturer och vindförhållanden.
Så jobbar vi med nyheter