Torsken i Östersjön lider på flera sätt av havets syrebrist.
Övergödningen i Östersjön har sedan decennier gjort det tufft för havets ekosystem. Enligt en ny rapport från SMHI har även allt högre nivåer av svavelväte uppmätts under fjolåret. Främst öster och väster om Gotland. Utvecklingen är en fortsättning på havsbottnens syrebrist berättar SMHI:s oceanograf, Lena Viktorsson.
– Syre behövs för att bryta ner organiskt material som exempelvis resterna av algblomningar eller växtplankton men när syret tar slut fortsätter nedbrytningen. Då behövs en annan energi och då använder bakterierna sulfat och restprodukten blir då svavelväte.
Det är främst djup från 70-80 meter ner till havsbottnen, så kallade djuphålor som lider av syrebristen och den ökade nivån svavelväte. Sedermera också djurlivet som får svårt att fortplanta sig, exempelvis torsken.
– Det finns i dag stora områden där torsken tidigare kunde reproducera sig där den nu inte kan göra det längre. Om de lägger sina ägg på en syrefri eller syrefattig plats blir det aldrig några yngel. Dessutom får torsken mindre mat i och med att den lever på bottenlevande djur. Finns det inget syre så lever det ju inga djur där.
För gemene gotlänning är det tydligaste tecknet på syrebristen och den ökade halten svavelväte en omfattande algblomning. Man kan alltså inte se, ta eller känna lukten av svavelvätet.
Finns det något man kan göra som privatperson för att hindra utvecklingen?
– Det är bra att vara medveten om att det kostar att återställa. Det är samma princip som med jordbruk och återställning av våtmarker. I slutändan är det vi konsumenter som får betala i form av högre priser eller högre skatt på till exempel fisk från Östersjön.
Trots att utsläppen från människor minskat betydligt sedan toppen på 1980-talet ser man än i dag resultatet av en långvarig övergödning i Östersjön. Och det kommer ta tid för havet att återhämta sig till en hälsosam nivå, förklarar Lena Viktorsson.
Algblomning är ett tydligt tecken på syrebrist i Östersjön.
– Man brukar säga att det inte kan bli värre men det kan det alltid bli. Om det gått från att vara syrefritt till svavelväte har man kommit längre i utförsbacken. Det blir allt svårare att återgå till en syresatt och god miljö.
Men det finns samtidigt hopp om Östersjöns framtid, säger Lena Viktorsson.
Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI berättar att nivåerna svavelväte fortsätter öka i Östersjön.
– Vi gör jättemycket för att det ska bli bättre trots att vi inte kan se jättestora resultat just nu. Om vi håller oss på den inslagna vägen med en lägre näringstillförsel och minskar ytterliggare lite, då kommer Östersjön långsamt att återhämta sig.