Bakgrunden är väl känd vid det här laget.
Under hösten presenterade Region Gotland en utredning som föreslog att åtta landsbygdsskolor skulle läggas ned. Snart hade en proteströrelse bestående av föräldraföreningar på de berörda orterna mobiliserats. Skolorna i fråga räddades sedermera av en blocköverskridande överenskommelse i barn- och utbildningsnämnden.
– Vi behåller de enheter som finns i dag, meddelade nämndordföranden Stefan Nypelius (C) i december.
Samma månad hade organisationen Hela Sverige ska leva styrelsemöte, och där bestämde man sig för att bilda en ny paraplyorganisation för föräldraföreningarna.
Har dessa sammanslutningar inte spelat ut sin roll nu när politikerna backat från tjänstemannaförslaget, kan man undra. Nej, svarar Tina Hjellström, sammankallande i den så kallade Skolgruppen.
– De i våra föreningar som engagerat sig är väl insatta i hur regionen hanterat de här frågorna hittills. Och mot bakgrund av det känner man sig inte trygg i att skolorna får vara kvar efter valet nästa år. Vi har fått ett löfte, men inte sett hur det ska omsättas i praktiken, säger hon.
Tanken är att Skolgruppen ska fungera som blåslampa på politikerna och se till att löftet hålls.
– Vi ska finnas med och påminna om kvaliteterna som finns i dessa skolor: Den kvalificerade personalen, de goda resultaten, barnens mående och så vidare. Det har framställts som en naturlag att allt ska koncentreras till Visby. Men det är faktiskt ingen naturlag. Tvärtom ser vi nu att fler och fler vill bosätta sig på landet. Och om det finns en osäkerhet kring skolornas framtid riskerar vi att avskräcka de som vill bosätta sig där, säger Tina Hjellström.
Sviktande elevunderlag har varit ett argument för att lägga ned skolor. Kan ni göra något åt det?
– Det måste till insatser från samhällets sida. Sånt som Hela Sverige ska leva alltid jobbar för: Bostäder på landet, vägar, service. Man kan även använda kvaliteterna som finns för att utforma profilskolor. Det skulle nog också locka.
Fjärrundervisning kan spela en avgörande roll om man ska lyckas, tror Tina Hjellström.
– En liten skola kan kanske inte täcka in ett brett kunskapsområde. Men om skolorna använder den nya tekniken för att hjälpas åt så kan de breddas och bli effektivare. Till exempel att skola 1 förebereder en lektion, skola 2 en annan, säger hon.