Ny form av samarbete har fått fart på f d industriprogrammet

Andreas Svensson och Pierre Liljegren går första året på gymnasiets program produktionsteknik. De tror att de kommer få jobb direkt efter skolan.
Och sannolikheten är stor att de får rätt. På det här programmet får näringslivet vara med och utforma utbildningen.
Ändå är det inte så många elever som hittar hit. Industriprogram har svårt att hävda sig i konkurrensen med andra utbildningar.

Gotland2002-10-30 04:00
För ett par år sedan gick de sista eleverna ut från industriprogrammet på Christopher Polhem-gymnasiet. Elevintresset var så svagt att det inte längre var möjligt för skolan att driva programmet vidare. Men i en ny form av samarbete mellan gymnasiet, Lernia och näringslivet kan industriutbildningen ändå erbjudas till gotländska ungdomar. Nu under namnet "produktionsteknik".
lChristopher Polhem-gymnasiet står för utbildningen i kärnämnen.
lLernia utbildar eleverna i programmets karaktärsämnen: Träteknik, plåt- och svetsteknik, verktygsteknik och kompositteknik.
lNäringslivet ger eleverna praktik och kommer med synpunkter på hur utbildningen ska utformas.
Genom samarbetet mellan gymnasieskolan och Lernia är industriprogrammet inte längre lika känsligt för att elevantalet är litet. På Lernia samordnar man gymnasieutbildningen med de andra yrkesutbildning som bedrivs här.
­ Hade vi inte organiserat utbildningen på det här sättet så skulle det inte ha funnits någon industriutbildning på Gotland i dag. Det här är ett bra sätt att samla de resurser som finns, förklarar Bengt Larsson, som är biträdande rektor på Christopher Polhem-gymnasiet.

<span class=MR>Marknadsförde utbildningen</span>
Nu finns det tre årskurser som läser produktionsteknik på Polhem-gymnasiet och Lernia. I tvåan och trean finns fyra elever i varje klass.
Förra året gjorde skolan en rejäl satsning på marknadsföring av utbildningen och fick in 13 elever som började ettan i augusti. Och målet till nästa år är högre ändå: Då satsar man på att få en etta med minst 20 elever.
Det handlar inte bara om att utbildningen ska leva vidare, utan minst lika mycket om att näringslivet på Gotland ska få tillgång till utbildad arbetskraft:
­ Det är viktigt att det finns en utbildning av det här slaget så att industrin på Gotland kan utvecklas. Det måste finnas utbildad personal, säger Bengt Larsson.
Och Peranders Sandström från länsstyrelsens enhet för arbetsmarknad och näringsliv håller med:
­ Vi måste jobba förebyggande om vi ska täcka upp för alla de 40-talister som snart kommer att gå i pension.
<span class=MR>Säkra på att få jobb</span>
Andreas Svensson, Pierre Liljegren och Oskar Lingström går första året på produktionsteknik. De är övertygade om att de kommer att få jobb direkt efter utbildningen. Finns det ingenting på Gotland just då så är de beredda att flytta på sig.
När de nu står i begrepp att välja vilken inriktning de ska ha på sina studier så är det inte bara det egna intresset, utan också arbetsmarknaden som är viktig. Andreas och Pierre tänker välja kompositteknik ­ en utbildning som är ny för året och som har tagits fram i samarbete med Nimbus. Oskar har nästan bestämt sig för att satsa på träteknik. Snickerierna har svårt att få tag i utbildat folk och Oskar vill ha jobb.
På Lernia läser de tillsammans med betydligt äldre elever. Människor som har lämnat gymnasieskolan bakom sig för länge sedan, men som nu får en ny yrkesutbildning.
Det är ett stort steg för den som kommer direkt från grundskolan, men Pierre, Oskar och Andreas tycker att det fungerar bra:
­ Så är det ju på en riktigt arbetsplats också. Man måste lära sig att jobba tillsammans med människor i alla åldrar, förklarar de.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om