En ny rapport kring hälso- och sjukvårdens produktivitet visar att Gotland, tillsammans med region Stockholm, sticker ut genom att ha den högsta kostnaden för sjukvården totalt sett, men även per invånare.
Gotland har en högre andel åldrande befolkning i jämförelse med genomsnittet, därtill utmaningar med ett högt besökstryck under sommartid, vilket skulle kunna förklara ökade kostnader. Enligt rapporten, som är framtagen av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), har man tagit hänsyn till olika förutsättningar för landets sjukhuslän.
Enligt Markus Swahn, ekonomichef på hälso- och sjukvårdsförvaltningen, kan en förklaring delvis ligga i tillgängligheten i den gotländska vården. Han förklarar att den är hög.
– Gotland har med sitt ö-läge ett sjukhus i nivå med så kallat länssjukhus – som egentligen skulle kunna hantera en större befolkning än vad som finns på Gotland.
– Vi har därmed en god tillgänglighet i grund som kan driva på antal besök och att gotlänningen därmed konsumerar mer vård, fortsätter Markus Swahn.
På grund av tillgängligheten innebär ett besök i primärvården på Gotland, i praktiken två besök – ett i primärvården och ett på mottagning i specialistvården.
– Detta innebär såklart att även kostnaderna påverkas, säger Markus Swahn.
RKA:s mätning grundar sig på specialiserad öppenvård samt slutenvård. Med nära två besök per person sticker Gotland ut markant jämfört med övriga regioner (förutom Stockholm). Genomsnittet för länen ligger på 1,3 besök, med lägsta antalet i Norrbotten (1,0).
Men enligt Markus Swahn kan den relativt låga andelen gotlänningar som får vård i ett annat län, som har remitterats, vara en förklaring till den höga besökssiffran.
– Ingen patient remitteras direkt till regionsjukhus i annan region från primärvårdsnivån utan den vårdnivån nås endast via ett läkarbesök på Visby lasarett. Detta skulle kunna vara en bidragande förklaring till den högre andelen besök i den specialiserade vården.
Han tillägger att för primärvården har Gotland 1,4 besök per invånare och år, vilket är nära riksgenomsnittet på 1,3.
Region Gotland riktar även en generell kritik mot hur rapporten är gjord och hur man sett på strukturfaktorerna. Bland annat har de så kallade skogslänen i norra Sverige ansetts ha sämre förutsättningar för att vara effektiva i sin sjukvårdsproduktion.
– Gotland har inte ansetts vara i den gruppen trots att ön har den lägsta tätortsgraden av alla regioner. Istället grupperar man oss med Region Stockholm som har en helt annan struktur, både vad gäller ålder på befolkningen och ett landsbygdsperspektiv.
Oavsett så kan man konstatera att hälso- och sjukvården har skenande kostnader, och regionerna har därmed utmaningar att ta tag i. I sin slutsats skriver RKA att den demografiska utmaning som kommuner och regioner har framför sig, med ökande behov av välfärd, kommer att kräva förbättrad effektivitet.
– Vi är väl medvetna om de utmaningar som finns i framtiden med en växande andel äldre befolkning som kommer att efterfråga mer vård. Vi kan göra så mycket mer för våra patienter i dag än tidigare. Detta innebär en bättre livskvalitet för patienten men samtidigt driver det kostnader inom dessa områden, säger Markus Swahn.