Rapporten, som gjorts på uppdrag av länsstyrelsen, utreder hur det gotländska almbeståndet kan utvecklas på sikt utifrån dagens och framtidens bekämpningsmetoder.
Om åtgärderna förblir desamma som i dag kommer alltså ön ha att ha hälften så många större almar om 80 år. Det kan låta som en dyster framtidsutsikt, men det utfallet skulle vara tillräckligt för att arter som är beroende av träden kan fortleva.
– Det finns en del följearter som är beroende av äldre almträd, exempelvis lavar. Med tillräckligt stort bestånd av äldre almar kan de också räddas för framtiden, genom att de hinner kolonisera nya träd som åldras och får den nödvändiga barkstrukturen, säger Annika Forsslund, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Gotlands län, i ett pressmeddelande.
Rapporten betonar samtidigt att effektivare metoder för att bekämpa almsjukan i framtiden kan begränsa spridningen, vilket i sin tur leder till att färre träd behöver saneras och därmed minskade kostnader.
Rapportens författare har även räknat på motsatsen: Att metoderna minskar i effektivitet. Det hade, med länsstyrelsens ord, inneburit att "almen på Gotland skulle gå samma öde till mötes som i resten av Europa och på sikt skulle alla äldre träd försvinna. Redan inom en femårsperiod skulle 250 000 almar med en diameter över 10 centimeter att dö".
Första gången almsjukan påträffades på Gotland var 2005. Sedan dess har länsstyrelsen och Skogsstyrelsen fällt runt 60 000 almar.