En bild från tidigt 2000-tal, då Benny Nilsson var pionjär för att återlansera odlingen av hampa på Gotland.
Hemp Innovation Europe AB är ett nystartat företag, där Jacob von Corswant vid Skäggs gård i Väskinde är en av delägarna. Gården var storodlare av hampa på 1950-talet, och Jacob tror att industrihampa har framtiden för sig.
– Jag odlade sex hektar i fjol. I år blir det 24 hektar med ett tjugotal olika sorter, både fröhampa, fiber och sorter där man utvinner olja ur blommorna. Det är försöksodlingar för att hitta de sorter som passar bäst på ön.
Jacob von Corswant ska tillsammans med Andreas Wiklund vid Stora Tollby i Fole, och LRF-ordföranden Andreas Nypelius i Lokrume odla 45 hektar hampa. Ytterligare 16 hektar kommer att odlas i trakterna kring Norrköping. Efter sådd i maj ska skörden bärgas i september.
45 hektar är väsentligt mindre än arealerna under 1950-talet, då hampan hade sin storhetstid. 1955 skördades 1 955 hektar av 444 odlare, och 4 500 ton togs omhand vid Gotlands hampafabrik i Visby. Fabriken vid Kopparsvik startade 1942 och sysselsatte som mest ett 90-tal personer året runt, med extra personal i samband med att skörden togs omhand.
1965 tog odlingen av hampa tvärstopp i Sverige. Eftersom hampa innehåller cannabinolen THC infördes ett förbud mot odlingen i narkotikalagstiftningen. Förbudet hävdes först 2003, men redan efter Sveriges EU-inträde 1995 började entusiaster att odla industrihampa.
– Det var ju tillåtet i övriga EU, så vi importerade frön från Frankrike för att komma igång, berättar Benny Nilsson i Levide som blev en av de första i landet att odla hampa.
Han blev bryskt medveten om att han startat lite för tidigt, trots att han i förväg anmält sina odlingsplatser till polisen och försäkrat om att det rörde sig om hampa med godkänt låg THC-halt.
– Polisen kom och beslagtog skörden och jag anklagades för innehav av 12,5 ton cannabis, berättar Benny Nilsson.
Benny Nilsson och en odlare i Skåne åtalades, men skåningen lyckades med hjälp av advokaten Leif Silbersky få åtalet hävt. Beslutet gällde även Benny, som fick tillbaka hampan.
– Hampan hade dock möglat. Polisen hade förvarat den i ett ammunitionsförråd utan ventilation. Men den dög som bränsle. Jag fick rätt bra betalt ändå, och på köpet upptäckte vi att hampa är en utmärkt energigröda.
Benny Nilsson har kontaktats av Hemp Innovations Europe AB, men väljer att ligga lågt den här gången.
– Det tog mycket kraft förra gången, och kostade en hel del pengar. Jag hoppas att det går bra nu, och jag hjälper gärna till. Vi gjorde många analyser och samlade på oss en hel del erfarenheter.
Benny Nilsson är övertygad om att hampa är en perfekt gröda för Gotland. Precis som sockerbetorna gynnas odlingen på ön av antalet soltimmar, och skördarna ligger omkring 20 procent över övriga landet.
Även Jacob von Corswant deltog i satsningen i början av 2000-talet. Han tror att det kommer att gå bättre den här gången.
– Jag var med och odlade under två år, men då fanns det ingen efterfrågan. Nu finns det en marknad och dessutom har vi det kapital som behövs, säger han.
Av hampafrön kan man utvinna fettsyrorna omega-3 och omega-6.
Industrihampa har en mängd användningsområden, och odlingen ökar internationellt. Av fröna kan man utvinna omega-6 och omega-3, fettsyror lämpade för livsmedelsindustrin. Hampafibern är stark och kan användas inom byggindustrin. För ett tiotal år sedan byggdes vid Herta i Burs det första hampahuset på Gotland. Hampan kan även ge fibrer till textilt bruk. En särskild fördel är att hampa inte kräver några bekämpningsmedel.
– Hemp Innovations är inriktat på forskning om hampa. Vi har samarbete med flera högskolor och universitet, berättar bolagets vd och grundare Clas Dahlén och tillägger:
– Vi ska hjälpa odlarna att kartlägga jordar, sol och regn, och förse dem med passande sorter så att odlingen blir optimal.
LRF-ordföranden Andreas Nypelius är glad över satsningen:
– Det är en gröda med potential att bidra till ökad lönsamhet till lantbruket. En etablering av hampa kan dessutom bidra till den regionala utvecklingen på Gotland.
2013 byggdes ett hus i Hampa vid Herta i Burs.
I den satsning som Benny Nilsson var med om för 20 år sedan var ambitionen att få igång ett beredningsverk på ön, något man inte lyckades med. Om några veckor åker Clas Dahlén till Denver i USA för att titta på olika beredningsverk för hampafiber.
– Vi siktar mot att kunna ta emot både frö och fiber lokalt på Gotland. Var beredningen kommer att ske är inte klart ännu, men jag hoppas att anläggningen är på plats innan skörden startar i höst, säger Clas Dahlén.