Länsstyrelsen har som uppgift att både främja vindkraft och skydda örnar, uppdrag som ofta krockar. Efter att regeringen utsett Gotland till pilotområde för omställningen till ett hållbart energisystem har länsstyrelsen utrett möjligheten att bygga ut vindkraften utan att örnpopulationen påverkas negativt. Nu finns förslag till en strategi.
Statistiken för de senaste tio åren visar hur svår samverkan mellan vindkraft och örn är. Sedan 2010 har tillstånd beviljats för 37 vindkraftverk. Samtidigt har 26 vindkraftverk nekats tillstånd på grund av örnar eller rikt fågelliv. Sett till effekten blir bortfallet ännu större. De 26 verk som nekats tillstånd hade en total effekt på 174 MW (megawatt), de som beviljades tillstånd hade 98 MW. Nästan två tredjedelar av effekten försvann av hänsyn till örnar.
Hur mycket vindkraft behöver Gotland?
Länsstyrelsen anger tre nivåer. För att täcka dagens behov behövs, förutom generationsväxling av gamla verk, ett 40-tal nya vindkraftverk à fyra MW. Om det uppsatta målet om en TWh (terawattimme) ska uppfyllas behövs ett hundratal nya vindkraftverk. Om kalkindustrin och öns personbilar elektrifieras ökar behovet ytterligare. Då behövs cirka 200 nya vindkraftverk. Det är mer än en fördubbling. Gotland har 130 vindkraftverk som i dagsläget klarar hälften av öns elförsörjning.
Hur står det till med örnarna?
För både kungsörn och havsörn är bevarandestatusen god i dag. Gotland har landets tätaste population med kungsörn. Länsstyrelsen tror att den, med tanke på utbredningen av revir och tillgången på föda, kan ha nått sitt maximum.
Men även om bevarandestatusen är god visar simuleringar att om mer än fem kungsörnar per 100 vindkraftverk dödas så äventyras bevarandestatusen.
Vad vill länsstyrelsen göra?
Länsstyrelsen ser i första hand en generationsväxling av befintliga verk. De nya är större, och färre verk ger ökad effekt samtidigt som risken för kollision med örnar minskar. Generationsväxling är dock inte möjlig på alla platser, och räcker inte ens för en omställning på den lägsta nivån.
Gotland har flera områden utpekade som lämpliga för vindkraft. Men då har man inte räknat med förekomsten av örnar. När skyddsavstånd till bon räknas in faller en stor del av de utpekade områdena bort. En kartläggning 2016 visade att av 763 positioner för vindkraftverk i utpekade områden måste över hälften räknas bort med hänsyn till kända revir.
Länsstyrelsen tror att ny teknik kan öka antalet platser som är lämpliga för vindkraft. På Näsudden pågår för närvarande projektet Örnkoll där kameror observerar omgivningen och stänger av vindkraftverk när fåglar närmar sig.
En annan möjlighet är att måla vindkraftverkens rotorblad svarta. I Norge har försök visat att örnar lättare upptäcker svarta blad. Antalet kollisioner minskade med 70 procent.
Länsstyrelsen anser även att tillståndsprövningen bör vara mer flexibel. Radien kring ett örnbo behöver inte vara strikt två kilometer i alla riktningar. Området kan anpassas efter bland annat flygstråk. Även örnparens reproduktion kan vägas in. Bon med lyckade häckningar bör ses som mer skyddsvärda.
Förslaget till strategi är på remiss till ett 40-tal personer, företag och myndigheter. De har fram till den 30 mars på sig att svara.