Att släktforska har inneburit detektivarbete i gamla kyrkböcker och dammiga arkiv. det har varit svårt, otillgängligt och tidskrävande.
Men i dag är det lättare än någonsin att hitta sina förfäder. Nu finns de inlagda på nätet och det är möjligt att med datorns hjälp forska långt tillbaka i tiden.
Tillgängligheten tillsammans med tv-program som SVT:s "Vem tror du att du är" där kändisar söker sina rötter har gjort att släktforskningen fått en renässans.
I söndags samlades ett 50-tal intresserade i Fardhem bygdegård för att anmäla sig till kurser i Vuxenskolans regi. Många är redan en bra bit på väg i sin forskning, andra var nybörjare.
- Jag har forskat fram min släkt till mitten av 1600-talet men jag vill gärna göra mer. Till exempel kan man lägga in egna bilder som man har på sina förfäder. Det skulle jag vilja lära mig hur man gör, säger Gillis Olofsson.
Han berättar om sina förfäder som så gott som samtliga härstammar från mellersta Gotland. Själv är han uppvuxen i Vänge och bor nu i Klintehamn.
"Så spännande"
Viktoria Arvidsson är 19 år och var en av de yngre besökarna. Hon vill forska om förfäderna på sin pappas sida.
- Han hade förfäder i Stånga på Gotland, min farmors morfar ligger begravd på kyrkogården i Alva. Jag har varit där och besökt henne. Det är så spännande, säger Viktoria. Jag vill veta mer om dem, vem de var och vad de gjorde, inte bara deras namn och födelseår.
Sören Norrby är gotlänning och hans fru, Gunnel, är från Jämtland.
- Jag har förstått att efternamnet, Norrby är vanligt på Gotland, men det finns knappt på fastlandet, säger Sören Norrby.
- Jag vill veta hur det kommer sig men jag har inte hittat svaret ännu.
Jan Lundqvist har varit tveksam till det här med släktforskning.
- Jag är nämligen adopterad och mina adoptivföräldrar är de jag har, säger han. Jag anser att det sociala är viktigare än de genetiska anlagen. Men jag har kommit så långt att jag har hittat min mormor och morfar som var borta redan när jag föddes.
Flera som kom till träffen berättar om historiens vingslag.
- Jag är av vallonsläkt och kände att jag var nära mina förfäder när jag var i Belgien, säger Anders Tengquist, Ljugarn, som har en gammal brudkista hemma som bär årtalet 1692 och namnet jungfru Katarina Beijer.
- Det skulle vara roligt att få veta vem hon var, säger Anders Tengquist.
Sprider kunskap
De som samlats kring kaffebordet konstaterar att släktforskning tar sin tid. När man sätter sig vid datorn och börjar söka kan man bli sittande till långt in på natten.
- Med de här kurserna vill vi visa hur mycket man kan göra och hur långt man kan komma, säger Lena Widén.