Den 1 november fanns 40 personer på Gotland som invandrat från länder utanför EU och EES-området, och som beviljats arbetstillstånd för att kunna klara sin försörjning. Det visar Migrationsverkets siffror från den 1 november, samma dag som försörjningskravet höjdes från 13 000 till 27 360 kronor i månaden. Den nya gränsen motsvarar 80 procent av medianlönen i Sverige.
Enligt Migrationsverkets statistik arbetar en fjärdedel av de 40 med arbetstillstånd inom yrken där det endast krävs kortare utbildning eller introduktion. Åtta arbetar i service-, omsorgs- eller försäljningsyrken.
– Vi har flera av dem inom vår verksamhet, inom hemtjänst och äldreomsorg, säger Roger Nilsson som befarar att det höjda försörjningskravet snabbt kan bli ett stort problem för socialförvaltningen.
– Vi har redan vakanser och behöver bli fler, inte färre, tillägger han.
Ett arbetstillstånd kan som längst ges för två år, sedan måste det förnyas och då gäller de skärpta kravet.
Ingångslönen enligt Kommunals kollektivavtal för en person som saknar erfarenhet och motsvarande gymnasieutbildning, och som ska arbeta inom äldreomsorgen, är för närvarande 20 220 kronor.
– Det går inte att höja lönen för att ha dem kvar. 27 360 kronor skulle vara en hög lön för en som får sitt första jobb, och slå väldigt hårt mot övriga som arbetar inom omsorgen, säger Roger Nilsson.
Kravet på högre försörjningsgrad påverkar även andra områden på arbetsmarknaden, och det kan i sin tur försvåra rekryteringen för Region Gotland i och med att konkurrensen om arbetskraften ökar.
Det höjda försörjningskravet ska minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Regeringen räknar med att de arbeten som utförs av invandrad arbetskraft ska utföras av personer som redan bor i Sverige. Regeringen vill även bekämpa fusk och missbruk kopplat till arbetskraftsinvandring.
Roger Nilsson instämmer i den kritik som SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) riktat mot det höjda kravet. SKR varnar för att det kommer att bli svårare att rekrytera personal till välfärdsyrken, exempelvis inom äldreomsorgen.
− Att hitta rätt kompetens är en av de största utmaningarna som Sverige står inför. Regeringens skärpta försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare försvårar rekrytering och möjligheterna att klara kompetensbehoven i välfärden, säger SKR:s ordförande Anders Henriksson.
Enligt SKR påverkar det höjda kravet även rekryteringen av utbildad personal, och nämner läkare och sjuksköterskor som rekryteras från tredje land som exempel. De når inte alltid upp till det föreslagna försörjningskravet innan de har fått sin svenska legitimation, vilket är något som kan ta tid.
− Vi har helt enkelt inte råd att stänga dörren för utbildade personer som vill arbeta i vårt land. För hälso- och sjukvården och äldreomsorgen handlar det ytterst om möjligheten att kunna bemanna livsviktiga branscher med rätt kompetens, säger Anders Henriksson.
En del av äldreomsorgen på Gotland utförs av privata företag. För verksamheten vid äldreboendet i Katthammarsvik ansvarar Vardaga.
– Vi arbetar med att se över vad lagen får för betydelse, men det kommer inte att vara ett stort problem för vår verksamhet här på Gotland. Det kan vara någon enstaka medarbetare som eventuellt berörs, uppger Sofie Lindström som är verksamhetschef i Katthammarsvik.