Redan inför årsskiftet införs ett nytt regelverk med strängare krav på hållbarhetsredovisning. Då blir det ökat fokus på icke-finansiella nyckeltal, där företagen måste redovisa sitt avtryck även inom sociala och miljömässiga områden.
Det gotländska näringslivet ligger ofta i framkant genom enskilda miljösatsningar, samtidigt som fokus i debatten ofta riktas på tunga utsläpp från frakterna.
En som är väl insatt i de nya kraven på hållbarhetsredovisning är Anna Johnson, vd för revisions- och rådgivningsföretaget Grant Thornton i Sverige. Hon är gotlänning och bor i Vibble. I hennes uppdrag ingår att hjälpa företag att anpassa sig till de nya regelverket mot en hållbarare framtid.
– Det är en omställning och ett helt nytt sätt att styra verksamheter utifrån mer än det ekonomiska. Samtidigt är det också en stor möjlighet att bidra till ett mindre klimatavtryck, inte minst för att attrahera nya kunder och kompetens, säger hon och fortsätter:
– Även om regelverket innebär ökade resurser på kort sikt, handlar det på lång sikt faktiskt om att säkra sin konkurrenskraft och möta olika krav från kunder, medarbetare och investerare. Företag idag måste ta hänsyn till såväl ekonomiska som miljömässiga och sociala faktorer. Här kan regelverket snarare hjälpa till.
Kraven på hållbarhetsredovisning gäller de större företagen men mindre bolag påverkas eftersom de ofta är underleverantörer.
– Hela leverantörskedjan kommer att spela roll, och alla pusselbitar behövs. Det blir viktigt att se helheten, något som nu blir möjligt genom ökad mätbarhet och transparens. För gotländska företag skulle det till exempel kunna innebära att en ansvarsfull produktion kan väga upp koldioxidutsläpp från frakten.
Färjetrafiken till och från Gotland hör till de faktorer som påverkar de exporterande företagens koldioxidavtryck mest.
– Färjan är vår enda landsväg. Här måste näringslivet samverka i alla led för att optimera användningen och minska koldioxidutsläppen. Det handlar om alltifrån alternativa bränslen, där färjorna som ett led i utvecklingen gått över till naturgas, till att enskilda bolag optimerar sina leverantörsflöden.
Omställningen kräver stora investeringar för bolagen och kommer att pågå över tid. Det är viktigt att se helheten, menar Anna Johnson.
– Det ska inte vara ett problem att Gotland är en ö. Det handlar i stället om att utifrån de förutsättningar vi har, göra ett så litet klimatavtryck som möjligt. Här finns det många goda exempel och en stor vilja från företag att bidra.
Gotland var tidigt ute med olika miljösatsningar. Anna Johnson räknar upp biogas, elflyg, elvägar, ekologisk odling, vind- och solkraft.
– Med flera hållbara initiativ. Även om enskilda bolag ännu inte börjat tjäna så mycket pengar på det, så finns en stark tro och stor vilja här att bidra till att göra världen bättre.
Hon betraktar inte hållbarhetsredovisningen som ett hot utan snarare som en stor möjlighet att vara med i omställningsarbetet.
– Ett mål är att gå mot mer närproducerat.
Här finns det föregångare på Gotland och hon ger ett exempel.
– Coop här på Gotland är ett företag som lyfts fram och som fått ta emot flera utmärkelser. De har till exempel vågat låta lokalproducerade varor gå före.
Hållbarhetsredovisningen är en möjlighet för företag att kommunicera sitt arbete och vara transparenta kring sitt avtryck. Det gör det också lättare att jämföra olika bolag, fatta beslut och utvecklas inom rätt områden.
– Just klimatavtrycket är något som alla i en leverantörskedja delar, därför finns det stor vinning i att samarbeta för att minska koldioxidutsläppen. Här bör varje företag göra en analys för att se sitt bidrag och var just de kan göra störst skillnad.
Av Grant Thontorns årsredovisning framgår att deras största utsläpp är via resor och inköp.
– Vi har inte så stora koldioxidavtryck som till exempel ett produktionsföretag, men det är ändå en viktig fråga för oss. Vi har till exempel fossilfri el på alla våra kontor och sedan 2019 har vi minskat utsläppen från resor med 60 procent.
Ett konkret exempel är när företaget ska samla alla 1400 medarbetare till kickoff i höst. För att minimera resandet är programmet digitalt och personalen ses i mindre grupper.
Som revisions- och rådgivningsföretag är det i rådgivningen till kunderna som Grant Thornton har störst möjlighet att bidra till omställningen.
– De nya hållbarhetskraven kan vara resurskrävande för företag på kort sikt. På lång sikt handlar det om att fortsätta vara relevant på marknaden och tjäna pengar om tio år. Helt enkelt att framtidsäkra sitt bolag, säger Anna Johnson.