Nya valutor historisk vardagsmat
Om allt går som statsminister Persson har tänkt sig försvinner den svenska kronan ur plånboken om drygt tre år. Det blir i så fall ett historiskt skifte. Men det är inte första gången som Sverige byter valuta.Stigbjörn Bergensten
Visst kommer det för många att bli svårt att skiljas från de kära tjugorna med Selma Lagerlöf, femtilapparna med Jenny Lind och hundringarna med Carl von Linné. Valutan är en del av ett lands identitet.
<span class=MR>Ingen stor dramatik</span>
Men sett i ett längre perspektiv är det ingen stor dramatik med ett svenskt valutabyte. Kronan har funnits som betalningsmedel i mindre än 150 år. Det var nämligen 1873 som Sverige-Norge och Danmark gemensamt beslutade införa kronan, decimalsystemet och den så kallade guldmyntfoten. Guldmyntfot innebär att ett lands valuta är baserad på guld och att centralbanken har en guldreserv som står i ett visst förhållande till den sedelmängden.
Innan kronan infördes var riksdalern den gängse valutan i Sverige. Dalern hade varit betalningsmedel sedan medeltiden i Sverige, men vid sidan av denna valuta hade det förekommit ett rikt utbud av olika myntsorter till diverse växlingskurser århundraden innan detta ord var uppfunnet.
<span class=MR>Romerska riket</span>
De första mynten i Sverige var inte svenska. De kom från romerska riket på 200-talet, troligen via germanska stammar. En riklig valutaström flödade in under vikingatiden från byzantiska riket och främre Orienten. Den följdes av kejserliga mynt från det Tysk-Romerska riket och från England, där danska vikingar hade makten.
Olof Skötkonung (995-1022) tros ha varit den som först lät tillverka svenska mynt med de engelska som förebild. Namnet på valutan var penning. Penningen ersattes av örtugen under Albrekt av Mecklenburg (1364-1389) vilken följdes av dalern 1534.
Under denna tid och långt senare var andra länders valutor fullt gångbara i Sverige. Fiorentinska floriner, venetianska zecchiner, engelska nobel och angel, nederländska gulden, franska tournois samt framförallt dukater som användes i många länder. Alla dessa hade det gemensamt att själva myntet innehöll samma metallvärde som var präntat på det.
<span class=MR>Riksdalern</span>
Riksdalern kom 1604. Den slogs i silver och delades först upp i fyra mark. Riksdalern kom sedan att få en kopparvariant där tre daler koppar var lika med en daler silver.
Den svenska egenheten med plåtmynt gjorde sitt intåg på 1600-talet. Eftersom myntet skulle motsvara sitt värde kunde det bli ordentliga schabrak att bära på. Världens största mynt är svensk, från 1645 och väger 19,7 kilogram.
När nödmynten infördes under Karl XII:s tid upphörde systemet med värdemynt. Nödmynten skapade ett ekonomiskt kaos som bidrog till stormaktstidens slut. Mot slutet av 1600-talet kom också första svenska sedlarna, utgivna av privatbanker. Dessa kunde växlas in mot mynt och utseendemässigt såg de ut ungefär som ett gediget bankkvitto. Sverige var på sedelområdet ett föregångsland.
Först 1873 började Riksbanken att ge ut sedlar. Systemet med värdemynt hade då upphört, men ända fram till 1942 innehöll svenska silvermynt sitt rätta värde. Då sänktes silverhalten till 40 procent av värdet och sedan 1972 finns det inte minsta lilla gnutta silver i annat än minnesmynt.
Och den blänkande euro som vi kanske om tre år låter skramla i byxfickan innehåller inte heller några ädla metaller, men som betalningsmedel lär den fungera ändå.
<span class=MR>Land för land</span>
* I Finland blev en euro = 5,95 FIM (finska mark). Finland hade samma valuta som Sverige fram till 1809 och under den första ryska tiden gällde fortfarande svenska mynt. År 1860 tillät tsaren finländarna att skaffa ett eget myntsystem som blev en markka = 100 penniä.
* I Tyskland blev en euro = 1,96 DEM (tyska mark). Riksvalutan en mark = 100 pfennige infördes 1873 sedan Tyska riket hade utropats 1871. Dessförinnan fanns en mängd valutor som reichstaler, gulden, mark, kreuzer, groschen. Ordet mark lånades redan på 1000-talet från Norden.
* I Österrike blev en euro = 13,76 ATS (österrikiska schilling). Schillingvalutan tillkom efter Första världskriget, ersattes av tyska mark under Andra världskriget och återinfördes 1945. Myntenheten schilling är mycket gammal.
* I Nederländerna blev en euro = 2,204 NLG (nederländska gulden). Nederländerna frigjorde sig 1581 från Spanien. De flesta provinserna hade egen myntning. Dessutom fanns den internationella dukaten med värde av drygt två rijksdaaler. Kungariket Nederländerna bildades 1815 och mynträkningen förenklades till en gulden (florin) = 100 cent.
* I Belgien blev en euro = 40,34 BEF (belgiska franc). Belgien bildades 1830 genom utbrytning ur Nederländerna. Många myntsystem fanns tidigare. Från 1832 var det en franc = 100 centimes.
* I Luxemburg blev en euro = 40,34 LUF (luxemburgska franc). Luxemburg införde år 1854 mynträkningen en franc = 100 centimes.
* I Frankrike blev en euro = 6,56 FRF (franska franc). Den gamla myntenheten livre = 20 sous, ersattes 1794 med en franc = 100 centimes. Fem centimes kallas sou (sol). Till en början gick 10 décimes på en franc, en décime = 10 centimes. Livre kommer av latinets libra = pund.
* I Irland (Eire) blev en euro = 0,79 IE£ (irländska pund). Sedan medeltiden hade Irland samma myntsystem som England, ett pund (£) = 20 shillings = 240 pence. Sedan 1928 har Irland haft en egen valuta där den brittiska monarken ersattes av irländska symboler. Decimalsystemet infördes 1971 samtidigt som i Storbritannien.
* I Italien blev en euro = 1936,27 ITL (italienska lire). Innan landet förenades 1870 fanns många myntsystem. Kungariket De Bägge Sicilierna hade en piastra = sex tari = 12 carlini = 120 grana = 240 tornese. I Norditalien fanns namnet lira. Kungariket Sardinien, som enade Italien, införde decimalsystem 1826: en lira = 100 centesimi som blev rådande i hela Italien. Lira kommer av latinets libra = pund, förkortat £.
* I Spanien blev en euro = 166,39 ESP (spanska pesetas). Mot slutet av 1400-talet infördes peso och realer och Spaniens motsvarighet till riksdalern blev en escudo = 16 reales. Från 1870 infördes en peseta = 100 centimos.
* I Portugal blev en euro = 200,48 PTE (portugisiska escudos). Kolonialmakten Portugal hade till en början en stark valuta och präglade omkring år 1500 Europas största reguljära guldmynt, portuguez. Från 1910 infördes valutan en escudo = 100 centavos. Myntnamnet escudo (latin scutum = sköld) är äldre och har även använts i Spanien.
* I Grekland blev en euro = 340,75 GRD (grekiska drachmer). I det antika Grekland var Atens drachm i silver sedan 500-talet f Kr den starkaste av många myntsorter. Vid landets självständighet 1831 återinfördes drachmen som enhet.
Källa: Kungliga Myntkabinettet.
Så jobbar vi med nyheter