Vid en ceremoni på Tofta skjutfält tog Magnus Frykvall formellt över som regementschef. Han rullade in på ceremonin i en stridsvagn av modell 37. Vagnen används traditionellt vid ceremonier.
Vid en ceremoni på Tofta skjutfält i slutet av mars tackades gotlänningen Mattias Ardin av som chef för Gotlands regemente, och i samband med det lämnade han formellt över till sin efterträdare överste Magnus Frykvall.
47-årige göteborgaren Frykvall är en doldis för många gotlänningar, och med anledning av det har GT stämt träff med honom på officersmässen på Suderbys herrgård några veckor efter den högtidliga ceremonin där han tog över som regementschef.
I ett rum där flera av hans företrädare som P18-chefer blickar ner på honom från väggarna berättar han hur han tidigt i ungdomen bestämde sig för en karriär inom det militära.
– Jag var 15 år gammal när jag bestämde mig för att bli yrkesofficer, och det grundade sig mycket i ett intresse för att vara ute i naturen kombinerat med ett visst intresse för jakt och vapen. Efter värnplikten fortsatte jag med att gå officershögskolan, och därefter har det rullat på. Jag har fått en fantastisk utbildning och fått vara med om otroliga upplevelser, säger Magnus Frykvall.
47-åringen kommer senast från en tjänst på Försvarsmaktens högkvarter, men dessförinnan har han såväl utbildat sig i USA som tjänstgjort i Kosovo, Afghanistan och Mali.
– Jag har trivts väldigt bra inom Försvarsmakten och aldrig haft tråkigt eller känt att jag stagnerat. Det har aldrig varit aktuellt att leta efter ett annat jobb.
Vad har du tagit med dig från att ha tjänstgjort i krigszoner utomlands?
– Jag lärde mig väldigt mycket. I Kosovo var jag 2001, och då var jag fortfarande väldigt ung. Det var nyttigt att vara chef för 30 soldater i ett skarpt läge under ett halvår. Det utvecklade verkligen mitt ledarskap. I Afghanistan var det mer krig än i Kosovo, och där lärde jag mig vad det krävs att hålla en viss skärpa under en lång tid utan att bli utmattad. Man ska vara beredd, utan att vara på helspänn hela tiden.
Du måste ha sett en del hemskheter under de här perioderna?
– Jo, så är det ju. Men det har inte påverkat mig så mycket då jag har varit beredd på vad jag skulle uppleva. Men givetvis har det gjort mig väldigt ödmjuk av att se hur andra har det. Det skapar en stor tacksamhet över hur vi lever här i Sverige.
Svenska soldater på väg mot Kosovo 2001. ”Det var nyttigt att vara chef för 30 soldater i ett skarpt läge under ett halvår. Det utvecklade verkligen mitt ledarskap”, säger Magnus Frykvall.
Någon relation till Gotland har Magnus Frykvall egentligen inte, mer än att han varit här i tjänsten några gånger. Nu bor han under veckorna i en lägenhet i Visby, medan han under helgerna åker hem till Hisingen där fru och tre tonårsbarn finns.
– Jag har veckopendlat mer eller mindre i 22 år, så jag har blivit van, men det är klart att det finns både fördelar och nackdelar med det upplägget. Fördelarna är att jag inte behöver vara hemma vid 16.30 eftersom jag inte har någon familj här. Nackdelen är att jag inte är här på helgerna, även om jag såklart kommer att stanna på Gotland om det pågår någon särskild insats.
Att Frykvall, som i samband med att han tog över som regementschef även befordrades till överste, kommer till Gotlands regemente vid en speciell tidpunkt är ingen underdrift. Det är knappt två månader sedan Ryssland invaderade Ukraina, och Gotlands strategiska läge i Östersjön är mer aktuellt än på länge.
– Omvärldsläget och det som händer i Ukraina har spetsat till behovet av att kunna försvara Gotland, och det gäller att vi har förmågan att göra det.
”Jag har veckopendlat mer eller mindre i 22 år, så jag har blivit van, men det är klart att det finns både fördelar och nackdelar med det upplägget”, säger Magnus Frykvall.
I dagsläget har Gotland 350–400 anställda militärer, men mycket tyder på att regementet kommer att växa de kommande åren, både materiellt och personalmässigt.
– Det är väldigt roligt att vara med i en växande process, och det är ju trevligare att utveckla än att avveckla, även om anledningen till utvecklingen är otroligt sorglig. Det uppdrag som vi har här är att under innevarande år höja förmågan för väpnad strid i syfte att verka krigsavhållande och att skydda Gotland.
Vad skulle du säga behövs på Gotland på kort sikt?
– I och med vårt uppdrag så är det mest akuta behovet att få tillväxt i alla förmågor när det gäller att bedriva väpnad strid mot en kvalificerad motståndare.
En allmän fråga som dyker upp då och då är ju vad 350 soldater egentligen kan göra om en motståndare bestämmer sig för att attackera Gotland?
– Det är stor skillnad på en helt oförsvarad ö jämfört med en försvarad ö. Det krävs en helt annan aktion för en eventuell motståndare om det finns rätt material och soldater på plats, och det är därför man brukar prata om man skapar en tröskeleffekt.
Magnus Frykvall kommer att veckopendla mellan Gotland och Göteborg, där han har sin familj boendes på Hisingen. ”Jag har veckopendlat i 22 år, så jag har blivit van”, säger han.
Enligt Magnus Frykvall har 99,9 procent av alla han mött på Gotland än så länge varit positiva till Försvarsmakten. Han är dock medveten om den krock som ibland uppstår mellan civilsamhället och de militära intressena.
– Jag har full förståelse för att folk blir upprörda när de inte får igenom sina bygglov eller liknande, och det är alltid tråkigt när enskilda individer drabbas. Alternativet är dock mycket värre, nämligen att inte ha ett bra försvar som avskräcker en fiende. Vi kan se i Ukraina och andra krigsdrabbade länder hur viktigt ett bra försvar är.
Det är många som reagerat på att ni fått tillstånd att skjuta med tungt artilleri på flera platser på ön in mot skjutfältet. Har du förståelse för reaktionerna?
– Det har jag absolut, men det här är långt ifrån så dramatiskt som man kan tolka det. Dels kommer det här att ske ytterst sällan, och dels är risken för att det ska ramla ner granater på andra platser än Tofta skjutfält i princip obefintlig.
Magnus Frykvall har gjort utlandstjänst i såväl Kosovo och Afghanistan som i Mali.
Med tanke på omvärldsläget och de heta diskussionerna om svenskt medlemskap i Nato är det omöjligt att inte ställa frågan om vad Gotlands regementes nye chef har för åsikter om Sveriges vara eller icke vara i försvarsalliansen. Den annars öppenhjärtige Magnus Frykvall låter dock denna fråga förbli obesvarad.
– Det är ett politiskt beslut, och skulle jag delge min personliga åsikt så skulle det ändå bli Försvarsmaktens åsikt för läsarna. Det enda jag kan säga är att oavsett om vi går med i Nato eller inte så kommer vi på Gotlands regemente att fortsätta att försvara Gotland.
Slutligen en fråga som ställts till otaliga representanter för Försvarsmakten den senaste tiden: Borde man som gotlänning känna någon oro med tanke på det som sker i och runt Östersjön?
– Man ska inte känna oro. Däremot tycker jag att man ska göra de krisförberedelser som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, rekommenderar.