Det var på en pressträff under torsdagen som Eva Nypelius tillkännagav sitt beslut. Med fanns också Johan Malmros, som nu blir regionråd på 75 procent och regionstyrelsens 2:a vice ordförande, samt Eva Ahlin, som blir regionråd på 50 procent.
När hennes "politiska uppvaknande" kom? Trots att hon lett ett av Gotlands största partier i tjugo år, rentav utsetts till en av landets mäktigaste kommunpolitiker, vill Eva Nypelius (C) inte riktigt ta så stora ord i sin mun.
– Uppvaknande, jag vet inte jag. Det som väckte mitt intresse för politik var skol- och barnomsorgsfrågorna. Jag var väl 14, 15 år då och gick i skolan. Jag antar jag hade lite synpunkter och funderingar kring hur allt det där sköttes då. CUF och den fantastiska sammanhållning som fanns där blev min väg in i politiken, säger hon.
Under torsdagen meddelade Eva Nypelius att det är dags att kliva åt sidan, efter ungefär 25 år som heltidspolitiker, och att det ska ske 1 mars.
Att hon under många år skulle sitta på öns högsta politiska post anade nog ingen under de där tidiga CUF-åren, allra minst hon själv.
– Nej, jag var nog ingen som tog plats eller stod i första ledet. Jag har växt med uppdraget helt enkelt.
1985 kom Eva Nypelius in som ersättare i fullmäktige, 22 år gammal och därmed vid tidpunkten yngst i församlingen.
– Vi hade satt ihop en ungdomslista enbart med CUF:are för att utmana alla gamlingar inom politiken. Och det gick vägen. Fem mandat och tre ersättare fick vi. På den vägen var det.
Vad tyckte gamlingarna om det – och om er?
– Jag kan inte minnas att det var några onda blickar eller så. Sen tror jag vi hade ett bra stöd i varandra. Vi var ju så många som kom in samtidigt i och med den där listan. Många av dem blev också kvar i många år och fortsatte att vara ett stöd, säger hon och nämner bland andra Eva Gahnström och Björn Dahlström.
Eva Nypelius på fullmäktige 2003. På den tiden samlades politikerna på Borgen i Visby, eftersom dagens rådhus låg på Gotlands regementes mark.
En förhärskande uppfattning är att samtalsklimatet blivit råare med åren, men det gäller inte för fullmäktige, menar Eva Nypelius.
– Vissa säger att vi måste ha en vänligare ton i fullmäktige. Jag tycker faktiskt att tonen är bra mycket bättre än det som fanns förr i tiden. Numera finns det en större respekt för att alla ska få höras och kunna framföra sina åsikter.
När valet 1998 stundade var Eva Nypelius fortfarande fritidspolitiker med anställning på Svenska spel. Efter att rösterna räknats och uppdragen fördelats hade Gotland fått ett nytt regionråd.
Hon som "aldrig gick i första ledet" hade blivit heltidspolitiker.
– Jag och min man kom in i fullmäktige samtidigt. Han valde i slutändan LRF, jag politiken.
Med tanke på hur anspråkslöst det började, fanns det någon tvekan?
– Nej, det ett lätt beslut att fatta. Jag hade blivit varm i kläderna och kände bara att det var en otrolig förmån att ha det stödet från gotlänningarna och partiet. Och att få driva politik och ha det som sysselsättning, inte bara ett fritidsintresse.
Eva Nypelius 2007, under invigningen av den då helt nya konsert- och konferensanläggningen Wisby strand.
Några år senare skulle Eva Nypelius bli öns första kvinnliga kommunstyrelseordförande, men hon var faktiskt även först på motsvarande post i barn- och utbildningsnämnden.
– Det var inte alltid så lätt att vara kvinna inom politiken på 90-talet. Glastaket var ganska lågt då. Det märktes inte minst i kontakten med tekniska nämnden. Där kunde bemötandet bli ungefär: "Jaha, men vad kan du om de här frågorna?". Då fick man vara tydlig med vad man tyckte. Jag kanske kunde bliv lite ... övertydlig. Men ibland behövdes det.
Men världen förändrades snabbt. När Eva Nypelius blev kommunstyrelsens ordförande 2006 hörde den typen agerande från äldre, manliga politiker till ovanligheterna.
Lars Thomsson och Eva Nypelius på Centerpartiets valvaka 2022. Partiet fick 18,54 procent av rösterna i regionvalet, vilket innebar att man förlorade makten.
– Det kändes så naturligt för mig att jag skulle tacka ja till uppdraget. Därför tänkte jag aldrig att något historiskt höll på att ske. Der är väl först i efterhand som det gått upp för en. Det där har ju förföljt mig. Att alltid var "yngsta" och "första".
Men nu är Eva Nypelius inte yngst längre. Det är lite därför hon lämnar sina tyngsta politiska uppdrag och återgår till att vara fritidspolitiker.
– Jag vill inte vara en av våra toppkandidater i valet om två år. Eftersom jag också vill att mina efterträdare ska få tid och möjlighet att gå in helhjärtat för den valrörelsen och driva oppositionspolitik till dess är det här rätt tillfälle att kliva åt sidan.
Barn- och utbildningsfrågorna har alltid varit hjärtefrågan för Eva Nypelius. "Men med tiden har tillväxt- och utvecklingsfrågorna blivit minst lika viktiga för mig."
Du vill inte vara "en av våra toppkandidater". Varför?
– För att jag gjort det här i 25 år på heltid. Jag vill ge familjen och företaget några år nu.