Klimatnödläge
Region Gotland har utlyst klimatnödläge och på bara 20 år ska Gotland vara klimatneutralt.
– Förstå att det är bråttom!
Det säger Patrick Dahl, verksamhetsledare på Energicentrum som efter fullmäktigebeslut i november permanentats och får 3,5 miljoner kronor om året.
Efter att tidigare ha jobbat med klimat och energi i näringslivet tillträdde Patrick Dahl sin tjänst hos Region Gotland för ett år sedan.
– Det fanns ett enormt uppdämt behov från gotlänningarna som ville att energiomställningen skulle ta fart, säger han.
Och fart lovar han att det ska bli. Anna Bäckstäde har jobbat som energi- och klimatrådgivare i tio år. Hon jobbar mestadels mot privatpersoner och har nu knutits till Energicentrum. Liksom Magnus Jennerholm, energicoach med rådgivning för näringslivet.
Anna Bäckstäde jobbar just nu för att fler ska välja cykeln till jobbet, och med ett omställningsstöd som nästa år betalar halva kostnaden för att bygga om en befintlig bil till biogas- eller etanoldrift.
– För varje kilo bensin man kör upp släpper man ut 2,8 kilo koldioxid. Med biogas sparar man upp till 90 procent av de fossila koldioxidutsläppen, säger hon.
Magnus Jennerholm stimulerar verksamheter som exempelvis en campingplats, där duschar kan värmas med solenergi och byggnader isoleras bättre, och ägarna sparar då både på miljö och faktiskt pengar i plånboken.
– Det kan spara 100 000 kronor om året, säger han.
Under våren ska en kommunikatör anställas och en projektledare knytas till Energicentrum, för att motivera gotlänningarna att själva driva sin energiomställning.
– Samhällsförändringar löser man genom att ge folk rätt förutsättningar och att de ser att de kan påverka, säger Patrick Dahl och berättar att Energicentrum letar lediga lokaler i Visby, men kommer att jobba över hela ön.
Öppet hus, möten i bygdegårdar, och att delta i publika arrangemang som Skördefestivalen, är på planeringsstadiet. Utmaningen är att få alla med på det klimatsmarta tåget.
– De vi främst har runt omkring oss nu är de som redan är övertygade. Vi måste jobba på att komma ut bredare, säger han och lyfter de många goda exempel som redan görs som kan få stor effekt för att locka fler.
När det också finns ekonomiska incitament och mer pengar i plånboken att tjäna tror Patrick Dahl att det stora genomslaget kommer. 92 energigemenskaper på Gotland, lika många som det finns socknar, är ett av målen.
– Det är ett antal socknar som redan tittar på hur de kan skapa gemensamhetsanläggningar, säger han och berättar hur vindkraft och solpaneler på ladugårdstak eller bygdegårdar skulle kunna göra sockenbor helt självförsörjande på el.
Genom att matcha socknarnas olika elanvändare, hushåll som främst gör av med el morgon och kväll, med företag som behöver el dagtid, kan de lokala energikretsarna få balans. I Levide pågår just nu en förstudie med Uppsala universitet, där man ser över hur flödet av el ser ut över dygnet, invånare och företag.
– De som kanske kommit längst är Austerland energi på Östergarnslandet, via Nygarns utvecklingsbolag. De försöker sjösätta ett antal projekt, som gemensamma solpaneler på en bevattningsdamm och lagra energin som vätgas, säger Patrick Dahl.
I dag finns begränsningar och regelverk som hindrar privatpersoner från att flytta el mellan fastigheter inom socknarna på Gotland.
– Vi måste få dispenser och undantag om vi ska få det här att gå framåt, men det här är något som hela EU strävar efter – att få privatpersoner att bidra till att vi får ett hållbart och mer robust elsystem, säger Patrick Dahl och pekar på vinsterna även ur ett civilförsvarsperspektiv.
Han hoppas att de första gemensamhetsanläggningarna är i drift redan om två till tre år.
– Vi har inte tid att vänta på regelverk som sätter käppar i hjulen för oss. På Gotland väntar man inte på att saker ska lösas utan man tar tag i det själva. Den kraften tror jag blir den enskilt viktigaste för att Gotland ska kunna ställa om, säger Patrick Dahl.
Unika modeller tror han kommer att sätta Gotland på klimatkartan för hela EU, vilket kan komma besöksnäringen till gagn.
– De måste visa ett stort hållbarhetstänk och jag hoppas att man kommer kunna åka på "hållbarhetssafari" och titta på olika anläggningar runt om på ön inom några år, säger Patrick Dahl.
Att lyckas med målet, klimatneutrala till 2040, är ingen omöjlighet.
– Jag tror att vi fixar det.