Nytt tänkande får fart på jordbruket

Om konsumenten får bestämma skall det finnas färskt lamm i butiken året-runt. Sedan några år tillbaka har vissa lammproducenter jobbat medvetet och hårt för att tillfredsställa konsumenternas önskemål. Det skall till en hel del för att bryta det invanda mönstret med en lammslakt som till 100 procent ligger på hösten.
I den nya bilden med slaktfärdiga lamm året runt upptar nu Skäggs gård en väsentlig del. Gården är en av elva som är med i en gotländsk lammring, som har åtagandet att leverera 32 lamm i veckan till Hemköp. Just nu är det Skäggs som står för leveranserna.
Vi hade den stora baby-boomen här mellan den tionde och femtonde januari, berättar Skäggs nya "fåraherde" Emma Rosenmüller. Då föddes 200 ungar.

Vårlamm
Emma kommer från Stockholm. Hon är utbildad landskapsarkitekt, men det jobbet får vila nu. Som sambo till Skäggs ägare Jacob von Corswant och heltidsanställd på gården har hon fullt upp med administrativa sysslor och fårskötsel. Det låter som om Emma snabbt skaffat sig kunskaper om fårskötseln. Djurintresset hade hon med sig från början och som sin mentor har hon haft Ingegerd Sahlsten.
Vinterlamm och primörlamm är benämningar som förekommer, men Emma och Jacob tycker inte att deras lamm kan inordnas under något av dessa. Med vinterlamm avses lamm som är födda i "normal tid" på våren, men som överlevt höstslakten och fått leva till vintern.
Med primörlamm menar man i allmänhet vinterfödda lamm som sänds till slakt när de väger cirka 28 kg. Lammen från Skäggs är vinterfödda men de går till slakt vid 40 kilo för baggar och 38 kilo för gimbrar.

Skinnen också
Hittills är det köttet som är enda målet med den här produktionen.
Men jag hoppas att det skall gå att göra något av skinnen också, säger Emma Rosenmüller. Jag har sänt iväg 15 stycken och skall se om det inte går att hitta något användningsområde för dem.
Så här ser fåråret i stora drag ut vid Skäggs:
- Mitten eller slutet på juli. Baggarna släpps in till tackorna. Det handlar om Texel-baggar, som var och en får en grupp på 50-60 tackor att ta hand om .Tackorna är mestadel av blandras. Texel, Suffolk, mjölkras, finull förekommer.
- Hösten. Tackorna tas in och scannas. Man delar sedan upp dem i grupper efter hur många ungar de har i magen. En tacka med trillingar skall ha mycket att äta, en enlingsmamma skall inte ha för mycket. Tackorna klipps, men ullen är i princip värdelös.
- Vintern. Lamningen äger rum. Senast kom första ungen den 23 december. Lamningen pågår fram till mitten av april. Efter två månaders ålder skiljs lammen av från tackorna. Lammen får då 0,8 kg kraftfoder per dag och växer snabbt.
Den allra snabbaste tillväxt vi noterat är ett halvt kilo om dagen, berättar Emma Rosenmüller. Många växer till med 400 gram per dag.
- Kring påsk. De första slaktlammen levereras och sedan sker leveransen kontinuerligt.
- Vår-sommar. De tackor som skilts från sina lamm går på bete.
Den här marknadsanpassade produktionen är mer krävande på många sätt än den traditionella. Den kräver byggnader och den kräver en större arbetsinsats. I gengäld betalas det lammkött som kan levereras på "fel" tid också bättre.
Jacob von Corswant tycker inte att lönsamheten är den bästa men han menar att det finns möjligheter till förbättringar. Just nu kan man säga att centrum för gårdens lammproduktion är den gamla koladugården där det en gång fanns 110 kor.

Bygger nytt?
Det finns funderingar på att riva en mellanbyggnad som ansluter till ladugården och i stället bygga något helt nytt som är anpassat för lammproduktionen. Det skulle då gå att rationalisera grovfoderhanteringen och kanske också undvika det spill som blir med den metod som används i dag. 20-30 procent av höet blir spill.
Jacob är inte helt säker på att man nått den rätta storleken på besättnignen. Förra året lade man på 90 gimbrar och det låter som om man kommer att utöka besättnignen ytterligare.