Enligt djurskyddslagen ska nötboskap få komma ut på bete under sommarhalvåret. På Gotland gäller minst 90 dygn, varav 60 dygn mellan 1 maj och 15 september. För mjölkkor handlar det om sex timmars utevistelse i sträck varje dygn, medan köttdjur ska ha tillgång till utevistelse dygnet runt. Men beteskravet, som är unikt i EU, är ifrågasatt. Bland annat har LRF Västra Götaland motionerat inför riksförbundsstämman i höst, om att LRF ska verka för att djur i lösdriftsstallat ska undantas från kravet. Beteslagen är en belastning och kornas behov redan är tillgodosedda i moderna lösstallar, menar de. C-politikern Gabriella Hammarskjöld i Stenkyrka, håller inte med.
– Bete och grovfoder är mycket viktigare för djurens välmående än vad vi pratar om. De har också andra behov, som flockbeteende och att beta är naturligt för dem. Ben- och klövhälsan är också mycket bättre på bete.
När hon nyligen luftade sina åsikter i en debattartikel i GT, väckte det starka känslor.
– Det var lite poängen, vi måste våga prata om känsliga frågor.
Hon tror inte frivillighet kommer att gynna kornas tillgång till bete.
– Om vi inte har kvar kravet så kommer nya gårdar inte att anläggas så att det går att få ut korna på bete. Är det frivilligt så ser vi att trenden i andra i länder, som Danmark och Holland, är att de inte får gå ut.
Gabriella Hammarskjöld vill att Sverige istället ska ta strid i EU för beteskravet.
– Vi behöver få möjlighet till ett riktat stöd för den svenska modellen.
Sven Bosarfve i Stånga är före detta lokalpolitiker och mjölkbonde sedan 1997. Han tycker att beteskravet ska slopas.
– Vi har korna på riktigt produktionsbete och jag tycker bete är bra, men inte lagkravet. Nu för tiden med stora lösdriftsstallar innebär det här beteskravet att de öppnar dörren och korna går ut på en torrbacke, allt foder får de inne.
Han tycker att lagen är ett slag i luften.
– Bland unga mjölkbönder som investerat stort i moderna anläggningar finns det ett motstånd mot beteskravet. I och med att det är lagstadgat krav så är alla tvungna att ha bete, men de flesta uppfyller det bara symboliskt.
På sikt riskerar lagen att slå ut de kvarvarande svenska mjölkgårdarna, menar Sven Bosarfve.
– Det kommer inte kunna produceras mjölk i framtiden med det lagkravet kvar. Lagen känns inte tidsenlig och jag tror att verkligheten kommer att tvinga fram en förändring.