Statistiken handlar om hur stor andel av eleverna i årskurs 9 som fick minst godkänt i alla ämnen.
Skolverket tar för varje skola och läsår fram ett så kallat Salsavärde, som anger det förväntade betygsresultatet för de ungdomar som slutar årskurs 9. Salsavärdet tar hänsyn till olika faktorer som forskningen har visat har betydelse för elevernas resultat.
Det är föräldrarnas utbildningsnivå, andelen pojkar på skolan, andelen elever födda utomlands och andelen elever vars båda föräldrar är födda utomlands.
För Gotlands del hamnade man på ett Salsavärde på 79 procent, men det visar sig nu att det var 82 procent av de gotländska eleverna i kommunala skolor som fick minst godkänt i alla ämnen. Tar man med friskolorna blir siffran 80,2 procent.
Det finns dock skillnader mellan de gotländska skolorna. Solbergaskolan lyckades bäst med 92,8, medan Solklintsskolan hade lägst andel som klarade godkänt med sina 67,6 procent.
Siffran för riket var 76,6 procent.
- Solklintsskolan i Slite är nu föremål för en djupare analys, säger verksamhetsspecialist Per Olof Sahlberg.
En förklaring till skillnaderna kan vara det fria skolvalet, tror han.
- Det har fått konsekvenser för vissa skolor när eleverna lämnat dessa för att gå i stan. Den som väljer en annan skola är ofta de aktiva eleverna som lyckas bra. Det gör att segregationen ökar, säger han.