En hel del jord på Gotland är så kallad myrmark, svartmyr. Den är bördig och lämpar sig bra för till exempel morotsodling. Men eftersom den består av nedbrutna växtdelar som torrlades då myrarna dikades ut, bildas en lustgas som blir till stor skada för vårt klimat. Utdikningen ses av en del forskare som en svensk motsvarighet till regnskogsskövlingen.
Omskakande
I samband med att organisationen KRAV nu ska se över sina regler för att få med klimatpåverkan, finns förslag på att begränsa eller till och med förbjuda odling på svartmyr. Ett annat förlag är att det är bättre att odla vall på den här typen av jord.
Morotsodlaren Dan Widegren visste till för en månad sedan inte alls att det var så här allvarligt.
- Det skakar om en det här. I morgon ska jag träffa LRF för att få reda på mer av experter.
Fler odlare
Dan Widegren och hans två bröder odlar ekologiska morötter på 50 hektar mark och mellan 30 och 40 procent av morötterna odlas på svartmyr. Och de är långt ifrån ensamma om att odla så.
- Utan att veta exakt så är det en större del sådan odling på Gotland än riksgenomsnittet.
I söndags berättade SVT:s Dokument Inifrån bland annat om de här problemen och sedan dess har telefonen ringt hemma på gården i Atlingbo.
- Jag har pratat med andra odlare, både ekologiska och konventionella, och med experter.
Vad ska ni göra nu?
- Jag tänker ändå att vi på bästa sätt ska kunna fortsätta att använda den här marken men visar det sig att det är så pass allvarligt då får vi hitta andra jordar att odla på.
Dan Widegren säger att det finns många olika åsikter om det här. Sätter man in odlingen i ett större sammanhang så är den kanske inte lika skadlig.
- Men det är komplext det här, mer komplext än vad en morotsbonde kan förstå, säger han.