Odlingen av hampa mot nya utmaningar

Odlingen har stött på många problem och mycket återstår ännu att lösa.
- Ja, det är inte enkelt, men intressant. Så vi kämpar vidare, säger han.
De lantbrukare som odlat industrihampa under den gångna säsongen hade bjudits in till ett möte på Lövsta i går. Ett 20-tal personer kom för att lyssna till de erfarenheter som gjorts och de planer som finns för framtiden.
Projektledaren Tomas Persson redogjorde för kampen att få industrihampan godkänd som energigröda. Efter att ha hittat en öppning för detta i EU:s lagstiftning uppvaktade man regeringen. Men där finns en tveksamhet, mycket beroende på risken att det kan odlas narkotikaklassad hampa på industrihampafälten.
- Nu ska det göras en utredningen kring frågan om industrihampa som energigröda. Och vi jobbar hårt för att få vara med i det arbetet eftersom vi har betydligt mer kunskap om det här än vad som finns i regeringen och inom lantbrukskooperationen, säger Tomas Persson.

Fyra meter höga plantor
I somras beslutade Gotlands Industrihampa att bygga en egen skördemaskin i samarbete med ett maskinföretag på ön. Efter olika problem är den nu klar. Den har ännu inte kunnat provköras, annat än på asfalt, men så fort det blir lite torrare i marken eller det fryser på så kommer man att sätta igång att skörda de 27 hektar som återstår. 31 hektar har skördats.
Att skörda de upp till fyra meter höga hampaplantorna ställer nämligen andra krav på maskinerna än lägre gröda. Hela växten är också värdefull så det gäller att kunna ta tillvara såväl frön och blad som fibrer och ved. Står plantorna för länge släpper fibrerna och lägger sig som en trasselsudd kring plantans nedre del och då är det svårare att ta tillvara den.
- Annars har odlingen gått bra, även om det varit ojämnt resultat. Myrmarken fungerar alldeles utmärkt, säger Dan Malmros.
Det blir stora volymer att lagra och de lantbrukare som skrev kontrakt med Gotlands Industrihampa förra året fick själva lagra den skördade hampan. Det finns också upplag i Levide och Sproge. Gotlands Energi har köpt största delen av skörden för att elda med. Försök pågår också vid Mälarskogs anläggning i Klintehamn.

2 000 kubik rötslam
Men det finns bättre sätt att ta tillvara industrihampan än att elda upp den, även om energivärdet är nog så bra som skogsflis. Innan skörden i höst kommer man att ha klart med en process för fiberberedning på ön. De som skriver kontrakt med fiberberedarna får arealstöd för hampaodlingen.
Rötslam har det handlat mycket om det senaste året. Hampaodlarna vill använda en del av kommunens rötslam till sin odling. Men restriktionerna är många eftersom det kalkhaltiga vattnet bidrar till att dra ur koppar ur ledningarna och rötslammet därför innehåller för hög kopparhalt. Lantmännens regler är att den som använder rötslam på åkermark för odling av energigröda inte får odla livsmedel där förrän efter fem år.
- Ragnsells tar han om kommunens 5.000 ton rötslam. I år får vi tillgång till 2.000 kubik av detta. Hur mycket vi får lägga per hektar har länsstyrelsen ännu inte bestämt, men vi hoppas på åtminstone 20 ton.

Septemberskörd
I slutet av februari blir det ett nytt möte. Då ska man försöka få med flera odlare, även om man vill avvakta med de riktigt stora odlingsarealerna till hampan klassas som energigröda. Då är det också dags att teckna kontrakt och beställa utsäde till årets odling av industrihampa. Med den nya skördemaskinen räknar man med att kunna ta hand om hela årets skörd mellan september och november.