Den borgerliga majoriteten valde alltså att gå emot förvaltningens utredning och åberopar det kärva ekonomiska läget inför den strategiska budgeten för 2020-2022.
Rolf Öström (M) är ordförande i Socialnämnden:
– Vi måste bryta kostnadsutvecklingen som pågått i flera år. Fortsätter den i nuvarande takt har vi om tio år en kommunalskatt som är sex kronor högre än i dag.
Nämnden äskar pengar för generella löneökningar, för omsorg om allt fler äldre, för svårrekryterad personal och jämställdhetssatsning på 7,4 miljoner samt 8,4 miljoner för prisökningar när det gäller externa avtal.
Däremot väljer nämnden att inte äska medel för underskott inom LSS, arbetet med våld i nära relation, fortsatt finansiering av Första linjen och kostnader för satsningen Heltid som norm, sammanlagt 36 miljoner kronor.
– Vi anser att vi kan få ner kostnaderna så att förvaltningens förslag kan rymmas inom den ram nämnden tilldelats, säger Rolf Öström.
Det är något som oppositionen inte håller med om och reserverade sig också mot att äska noll kronor som ramförstärkning.
– Det är viktigt att vi visar vårt behov, precis som andra nämnder gör. Att äska dessa 36 miljoner är inte detsamma som att vi får dem, men vi har ett ansvar enligt Kommunallagen att agera transparent för att ge fullmäktige möjlighet att fatta välinformerade beslut, menar Håkan Ericsson (S).
Beslutet gick till votering vilken slutade 7–6. Den politiska vilden Tina Benthammar lade sin röst på det vinnande borgerliga blocket.