Ojämlikt - hyresrätt kontra egnahem o bostadsrätt.
1. Räntan på bostadslån.
Av dessa räntor betalar Staten 30 % (21 % på den ränta som överstiger 100,000) via skattereduktion.
Ingen skattereduktion utgår på den ränta ägaren till ett flerfamiljshus betalar på sina lån.
Men han får ju dra av hela räntan i hyresföretagets deklaration, säger du kanske. Jovisst, men samtidigt måste han ta upp hyran som intäkt. Det blir alltså ett nollsummespel. Inte ett öre behöver staten betala i skattereduktion på dessa räntor.
Det blir istället hyresgästen, som skall täcka 100 % av hyresvärdens räntor.
Många bostadsrättsföreningar strävar därför efter, att låta bostadsrättsinnehavarna täcka så stor del som möjligt av föreningens kapitalbehov genom privat upplåning. På så sätt kan räntan på den upplåningen dras av i de privata deklarationerna, och staten betalar 30 % av räntekostnaderna genom skattereduktion.
2. Rotavdrag.
Den som äger sin bostad och är bosatt där får tillbaka 30 % av betald arbetskostnad vid reparation och/eller ombyggnad.
Bor du i hyresrätt kan varken du eller hyresvärden få rotavdrag för motsvarande arbeten. Staten betalar alltså inte ett öre. Det måste istället hyresvärden ta ut via hyran.
3. Rutavdrag.
Under samma förutsättningar som för rotavdrag, utgår rutavdrag med 50 % av arbetskostnader, om hjälp anlitas för trädgårdsarbete.
Motsvarande avdrag kan inte en hyrsvärd få. Staten betalar inte heller där ett rött öre.
Ovanstående skatteförmåner kan, med dagens lagstiftning, alltså aldrig komma en hyresgäst tillgodo, eftersom hyresvärden inte är berättigad till sådana förmåner.
Inte nog med att de som bor i hyresrätt går miste om förmånerna. De får dessutom vara med och betala för de skattelättnader, som de med andra boendeformer får, eftersom de här förmånerna finansieras med våra gemensamma skattemedel.
Med tanke på att övervägande delen av dem, som har det knapert, bor i hyresrätt, tycker jag det är dags att politikerna ser till, att boendeformerna blir jämlika.
Så jobbar vi med nyheter