Försvarsdirektör Kicki Scheller på Länsstyrelsen Gotland.
I Ukraina fortsätter kriget. Förra veckan fylldes nyhetssajter med rubriker om "explosioner" vid kärnkraftverket i Zaporizjzja i Ukraina. Även strider i närheten av Tjernobyl har gjort att "spökstaden" var strömlös, vilket hotar kylningen av radioaktiva ämnen i området.
Från och med första juli i år införs nya beredskaps- och planeringszoner i Sverige. Där Gotland kommer tillhöra planeringszonen för Oskarshamns kärnkraftverk. Något som är helt oberoende det krig som sker i Ukraina.
– Det betyder att vi behöver se över vår gamla plan. Det ställer högre krav på vår beredskapsplanering. Något som vi arbetar med i detta nu, säger Kicki Scheller, försvarsdirektör på vid länsstyrelsen på Gotland.
På Gotland finns i dag en automatiserad mätstation för strålning som övervakas av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Vidare finns nio fasta mätpunkter på Gotland där länsstyrelsen mäter strålning var sjunde månad.
– Vi mäter ett antal gånger per år och kommer mäta mer intensivt från och med första juli med den nya förordningen.
Kicki Scheller betonar att rutinerna vid eventuellt radioaktiv nedfall på Gotland finns, och där är kommunikationen viktigt.
– Kommunikationen till allmänheten är den brinnande punkten. Där handlar det om ett viktigt meddelande till allmänheten och att information kommer ut fortlöpande och är lättbegriplig.
Peder Kock arbetar vid Strålsäkerhetsmyndigheten. Han menar att Sveriges beredskap inom strålning blivit bättre de senaste 10-15 åren.
Frågan om beredskapen vid en eventuell kärnkraftverksolycka eller vid ett kärnvapenkrig har minst sagt aktualiserats den senaste tiden. Peder Kock är utredare vid SSM, och menar att beredskapen blir bättre för varje år som går.
– De senaste femton åren kan man säga att vi har förstärkt övervakningen av strålningsnivåer i Sverige. Med exempelvis mätstationer kring våra svenska kärnkraftverk.
Om en olycka skulle ske i det krigsdrabbade Ukraina och ett kärnkraftverk är inblandat menar Peder Kock att det främst är fara i närområdet än för befolkningen på Gotland.
– Framförallt är det i närområdet. Det är därför man har beredskapzoner runt kärnkraftverken. Avståndet mellan Sverige och Ukrainas kärnkraftverk är mellan 80-150 mil, Gotland något närmare då. Det finns en utspädningseffekt i atmosfären, så även om det skulle blåsa mot vårt håll så kommer det inte alls vara de koncentrationerna som man har i närområdet.
En handhållen strålningsmätare från ett kärnkraftverk i Sverige.
Detta gör att åtgärder som man tar till i beredeskapszoner som tillexempel att äta jodtabletter, inte blir aktuellt.
– Det handlar istället om påverkan på livsmedelsproduktion som man skulle kunna se för sveriges del.
De mätstationer som finns i Sverige idag skulle med all sannolikhet ge utslag vid minsta fara för radioaktiva ämnen i luften. Detta till skillnad från 1986 vid olyckan i Tjernobyls fjärde reaktor.
– Vi fick utslag i Sverige efter olyckan i Fukushima (2011). Det betyder inte att vi vidtog några åtgärder. Men systemen är väldigt känsliga nu för tiden.
"Den röda skogen" i den förbjudna zonen i Tjernobyl. Skogen fick sitt namn efter färgen som uppstod på tallarna efter att de dött av för mycket strålning.
Vid händelse av ett krig med nukleära vapen i Europa skulle vissa explosioner kunna leda till radioaktivt nedfall på stora avstånd.
– Det skiljer sig från en kärnkraftolycka. I fallet med kärnvapen exponeras man främst genom det som hamnar på marken, inte via luftvägarna. Det skulle alltså inte vara aktuellt att äta jodtabletter vid en kärnvapenexplosion, då är det viktiga att söka skydd, gärna under marken.