Oklara följder av lotsning från land

Fartyg som är över 70 meter långa eller 14 meter breda och vill köra i svenska vatten, måste anlita lots via Sjöfartsverket.
På Gotland finns fyra lotsar, som varje år guidar omkring tusen fartyg in i och ut ur gotländska hamnar.
Oftast till Slite, Storugns och Visby. I lastrummen finns, respektive fylls, vanligen cement, kalksten eller olja.
Hösten 2006 inleddes, på regeringens uppdrag, den nationella Lotsutredningen.
Syftet är att öka effektiviteten men bibehålla dagens säkerhetsnivå.
I tisdags presenterades delbetänkandet "Lotsa rätt!". Ett av dess förslag är att införa landbaserad lotsning: att lotsarna i stället för att gå ombord på det gästande fartyget och guida från dess brygga, ska leda färden från land med hjälp av avancerad teknik.

Konsekvenser
Den gotländska lotsen Rickard Enström tror inte på landlotsning.
- Det är nästan omöjligt med de små farleder vi har här. Befälhavarna brukar vara ganska glada när vi kommer ombord. De behöver tips och råd man inte kan ge från land.
Robert Berg är Sjöfartsverkets tillförordnade chef för Stockholm-Mälarens sjötrafikområde, där Gotland ingår.
Han menade att intentionerna i delbetänkandet är goda och att dess förslag är genomförbara-men att det är oklart vad som händer om man gör det.
- Jag saknar konsekvenserna. Vad betyder landlotsning i praktiken? För befälhavaren där ute? För lotsoperatören? Vad är konsekvensen av att han sitter i en övervakningscentral, kontra att han står på en fartygsbrygga?
Lotsutredningen leds av Jonas Bjelfvenstam. Han föreslår att man först testar landlotsning i simulatorer.

Lovvärt
Om det faller väl ut, vill han gå vidare med försöksverksamhet i Göteborgs hamn och Öresund.
- Det är lovvärt att man vill göra det i etapper. Då kan man få fram konsekvenser, säger Robert Berg.
Han menar att man också måste ta hänsyn till lokala förutsättningar.
- Alla kan åka mellan A och B, om vi lär oss det, men mycket kan hända däremellan. Väder, vind, annan trafik, bogserbåtar, dåliga fartyg. Det är där lotsens kompetens kommer in.
Utredningen föreslår också "riskbaserad lotsplikt".
Fler kriterier än storlek ska spela in.
På så sätt kan mindre fartyg med exempelvis sämre manövreringsegenskaper, få lotsplikt. Fartyg från stater som svartlistats för brister i sjösäkerheten, ska också få lotsplikt.
Robert Berg gillar resonemanget.
- Riskbaserad lotsplikt ger oss ett bättre instrument att ta hand om båtar som vi anser har behov av lots, i första hand för miljökonsekvenserna.
Transporter av farligt gods har redan i regel lotsplikt, oavsett fartygets storlek.

Oklara följder av lotsning från land

En statlig utredning föreslår att svenska lotsar ska guida stora fartyg från land, inte från en navigeringsbrygga ombord.Gotlandslotsen Rickard Enström är skeptisk.- När man ska köra in en båt är det framåt, bakåt och roder som gäller.