707 gotlänningar fick ersättning från a-kassan i november, visar siffror från service- och intresseorganisationen Sveriges a-kassor. En ökning med 42 procent jämfört med samma tid förra året.
Under pandemin har a-kassorna fått nära 270 000 nya medlemmar.
– Medlemsutvecklingen har varit extrem i år, mycket på grund av lättnader i inträdesvillkoren i mars. Nu är inte månaden slut än men vi ser en ökning igen under hösten, säger Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor.
Det skiljer sig dock mellan olika branscher.
– En del har fått väldigt många nya medlemmar, till exempel hotell- och restaurangnäringen, men även bland småföretagare där det tidigare har varit lite kärvare att attraheras av medlemsskap, säger Tomas Eriksson.
I våras infördes regellättnader som gör att fler har rätt till ersättning.
– Det är en högre andel som får ersättning nu, men ökningen är inte dramatisk ändå. De som hamnar utanför är framför allt de som jobbar på tillfälliga anställningar och timanställningar, säger Tomas Eriksson.
Pandemin har också visat på svagheter i systemet.
– Det nuvarande regelverket är ganska komplicerat och lämpar sig inte särskilt väl för att hantera en extrem krissituation som den här, säger Tomas Eriksson.
Han nämner bland annat svårigheter för företagare att få ut ersättning inom rimlig tid och att den som söker ersättning behöver få in uppgifter från en eller flera arbetsgivare.
– Det ser vi är en flaskhals och där finns flera av de tråkiga fall som det har rapporterats i media om.
Nu finns ett nytt förslag till arbetslöshetsförsäkring, från 2023. Där föreslås bland annat att a-kassan ska baseras på inkomst. Uppgifter som arbetsgivarna redan i dag rapporterar in till Skatteverket varje månad.
– Administrationen blir betydligt mindre, både för a-kassorna och den enskilda som ska in med väldigt mycket handlingar. Men framförallt kan var och en i förväg veta om de kan få ersättning eller inte och vad de får. I dag är det i princip omöjligt, säger Tomas Eriksson.
Men Sveriges a-kassor har också invändningar, bland annat mot att en successiv nedtrappning av ersättningsnivån.
– Den största nedtrappningen är redan dag ett när du inte får 100 utan 80 procent som mest. Som arbetslös betalar du också klart högre skatt än om du jobbar. Det år faktiskt tusenlappar vi pratar om, säger Tomas Eriksson.