Olämpligt eller är det en medborgerlig rättighet?

Mats-Ola Rödén, som är chef för den stora förvaltningen Gotlands vård och omsorg, valdes i början av april in i distriktsstyrelsen för folkpartiet på Gotland.
Där gick han för långt i sitt politiska engagemang, anser kommunalrådet Björn Jansson (s).
Att vara medlem i ett parti är en sak, men att låta sig väljas in i en distriktsstyrelse är att sätta sig på en olämpligt hög nivå, för den som är förvaltningschef, anser han.
Det finns inga uttalade gränser för vad en förvaltningschef får göra, men det kan bli problem att hålla isär rollerna, menar Björn Jansson.
Björn Jansson talar delvis utifrån egen erfarenhet. När han själv var verksamhetschef för Arbetscentrum var han tvungen att hålla sig ifrån vissa beslut, och när han blev kommunalråd kände han att det med tiden blev ohållbart att samtidigt vara ordförande för Kommunal på Gotland.
Det blir besvärligt för den enskilde att hålla isär rollerna och det blir svårare ju högre upp i hierarkin man kommer. Som förvaltningschef sitter man ju på en otrolig makt.
Mats-Ola Röden förstår inte kritiken. Han menar att även en förvaltningschef måste få ha ett samhällsengagemang:
Jag behöver inte vara åsiktslös bara för att jag är förvaltningschef. Jag har också rätt att få uttrycka mina åsikter, säger han.
Och det går att skilja jobbet som politiker från tjänsten som kommunchef, tycker Mats-Ola Rödén. På jobbet är det professionen som gäller, där är han förvaltningschef och inte folkpartist.
Men i ett läge där du arbetar fram ett underlag för politikerna, kommer du då inte att känna en större lojalitet gentemot folkpartiets linje?
Nej. Även om jag inte satt med i distriktsstyrelsen så skulle jag ju känna till folkpartiets linje, säger Mats-Ola Rödén.
Mats-Ola Rödén har inte för avsikt att låta sitt politiska engagemang sträcka sig längre än till denna styrelsepost. Att sitta med i en kommunal nämnd eller i kommunfullmäktige skulle vara att gå för långt tycker han.
Och han betonar att han inte är den enda kommunala tjänstemannen som har engagerat sig politiskt. I både fullmäktige och nämnder finns det ju gott om kommunala tjänstemän.
<span class=MR>"Kan ge upphov till problem"</span>
Ulla Pettersson som är chef för kultur- och fritidsförvaltningen klev själv av alla sina politiska uppdrag i kommunen innan hon tillträdde tjänsten som förvaltningschef. Hon vill inte säga att Mats-Ola Rödén gör fel när han nu går in i folkpartiets distriktsstyrelse, men hon är rädd att det kan ge upphov till problem:
Självklart ska man få ha en politisk uppfattning som förvaltningschef. Och det är ju skillnad på att arbeta i en partistyrelse och att arbeta med kommunalpolitiken, säger Ulla Pettersson, men fortsätter:
Men det är väsentligt att ordföranden i en nämnd kan bolla idéer och vara förtrolig med sin förvaltningschef. Man måste kunna lita på att den personen inte går vidare med det man talar om till ett konkurrerande parti.
Det är lätt att hamna i en situation med delikatessjäv och som förvaltningschef är det skönt att ligga långt från den gränsen. Jag har varit särskilt mån om att hålla en rejäl rågång där eftersom jag blev så ifrågasatt när jag utnämndes till förvaltningschef.
Att kommunala tjänstemän också har kommunala förtroende uppdrag är svårt att undvika i en kommun som Gotlands, där 7 500 personer är kommunanställda.
Om de inte kunde ta politiska uppdrag skulle vi ha svårt att besätta alla poster, men för mig går gränsen vid förvaltningschef.
<span class=MR>Politiskt engagerad omöjligt</span>
En annan före detta förvaltningschef är Gunnar Tinge. Han valde att gå in i politiken först efter det att han hade slutat sitt arbete. När han i det senaste valet blev invald i kommunfullmäktige sa han till GA:
Som förvaltningschef var det i det närmaste omöjligt att vara politiskt engagerad. Min egen uppfattning kunde jag inte sälja, det skulle innebära att jag inte skulle bli betrodd av politikerna i nämnden, förklarar Gunnar Tinge.