Som GA berättat för ett par veckor sedan befinner sig öns lantbrukare på randen till en kris, där elräkningar har dubblats för vissa medan diesel- och andra kostnader också ökat kraftigt. Värst är läget för öns grisproducenter, som inte fått fördel av de höjda världsmarknadspriserna som gynnat spannmålsodlarna.
– Foderpriserna gick upp 38 procent under vecka 51 jämfört med samma vecka året innan, säger Olof Ahlby medan byggarna färdigställer det grisstall på 1 700 kvadratmeter som han och hans fru Annsofie investerar i.
Beslutet att bygga, en kostnad på omkring åtta miljoner kronor, fattades i augusti 2020 – innan krisen seglade upp. Det är bara några månader sedan de utsågs till Årets landsbygdsföretag på Gotland för sin investering.
– Det här är första grisladugården som byggs på ön sedan 2008. Det var definitivt mer positiva tongångar när vi beslutade att bygga, säger han.
Förra året levererade Olof Ahlby 6 000 grisar till slakt. På ett år har kostnaderna skenat och han räknar med att varje slaktad gris kostat mellan 100 och 120 kronor mer bara i tilläggsfoder.
– Tyvärr finns inte de marginalerna, säger han och räknar med att gårdens grisproduktion i bästa fall går plus minus noll just nu och att det läget är ohållbart.
Andreas Nypelius, ordförande för LRF på Gotland, uppskattar att det handlar om bara två till tre månader innan lantbrukarna får stora problem. För när våren kommer ska det sås – något som han menar inte alla kommer att ha råd med.
– Under första kvartalet kommer det att bli mer obetalda räkningar, säger han.
Och för Olof Ahlby börjar det bli bråttom, om likviditeten inte ska påverkas.
– Foderpriserna är 38 procent upp, det ger 1,2 miljoner kronor högre kostnad på ett år. Elen är 120 000 upp och dieseln 140 000 kronor dyrare, säger han och berättar att planerna på energiomställning genom att bygga en egen biogasanläggning för elproduktion har varit tvungna att läggas på hyllan.
Andreas Nypelius och Olof Ahlby är överens, krafttag och företagsstöd till lantbruket behövs – och det är bråttom.
– Den första delen är akut, inom de närmaste månaderna. Det måste vara pengar i fickan till lantbrukarna innan sommaren och det är riksdag och regering som måste ta beslutet, säger Andreas Nypelius och menar att priserna på livsmedel på sikt dessutom måste höjas.
Medan flera riksdagspartier flaggar för nya stöd till jordbruket till följd av ökade kostnader inom näringen väntar ansvarig minister, landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S), med sådan hjälp.
– Jag vill understryka att vi mycket noga följer kostnadsutvecklingen för det svenska jordbruket. Just nu analyserar vi läget i ljuset av befintliga satsningar och så fort vår bedömning är klar så återkommer vi, säger hon till GA.
Anna-Caren Sätherberg säger också det redan finns beslutade satsningar om över 64 miljarder för Sveriges jordbruk och landsbygder, och att det svenska jordbrukets konkurrenskraft är viktig och att hon vill se en ökad svensk livsmedelsproduktion.
– Våra lantbrukare bidrar inte bara med den goda maten, de är också landsbygdsutvecklare, klimatomställare och gröna jobbskapare.
Ministerns svar sågas av Andreas Nypelius, som menar att de 64 miljarderna redan är intecknade, och att det mest är fina ord.
– Det är extremt passivt i en krissituation, när det behövs beslut inom dagar, säger han.