"Olyckan gör en förhoppningsvis mer ödmjuk"
-Förhoppningsvis blir man en bättre pilot efter att ha varit med om ett haveri. Man blir i varje fall mer uppmärksam, ödmjuk och noggrann.Det säger piloten Calle Tengblad, cirka en månad efter helikopterhaveriet vid Häradskär.
Orsaken till haveriet är ännu oklar och Calle Tengblad vill inte spekulera eller försöka förklara vad som hände.
<span class='mr'>Svårt förklara för barnen</span>
-Alla som flyger vet att det kan gå snett, den mänskliga faktorn finns alltid med i beräkningen.
Den mänskliga hjärnan kan, liksom tekniken, spela oss ett spratt och sitter man i en maskin uppe i luften får det så klart större konsekvenser än om man sitter i ett fordon på land.
-Det viktigaste att förmedla är att alla kan känna sig trygga, vi är inga självmords-piloter som riskerar våra egna liv. Jag har fru och två barn och skulle aldrig sätta mitt eget liv på spel.
Det är också på det privata planet, i familjen, det har varit som svårast att komma över det som hänt. Hur förklarar man för sina barn att man har ett jobb där det ingår risker som denna?
-Min fru är van efter 20 år även om hon också efter en sån här händelse tycker att jag kanske kunde ha valt ett annat yrke.
<span class='mr'>Har flugit i 20 år</span>
Calle Tengblad jobbade tidigare i det militära men har flugit helikopter i 20 år utan några allvarligare incidenter. Fram till lördagen den 18 september 2004.
Varje incident som inträffar under en flygning ska rapporteras och analyseras. Genom att studera det som har hänt kan man upptäcka små saker som kan förbättras för att förhindra att något liknande händer igen. Haveriet med Visby-helikoptern har till exempel lett till att man tagit bort skyddshöljet från den spak där man snabbt öppnar dörren vid en olycka. När helikoptern hamnade i vattnet fick Calle Tengblad inte upp dörren direkt, han visste precis hur det fungerade och hade övat på det många gånger men i ett skarpt läge är det en annan sak.
-Nödflaskan med luft är till exempel inte standard på många bolag, i det här fallet räddade den livet på mig.
Alla rutiner och säkerhetsföreskrifter följdes den där lördagen. Därför känner Calle Tengblad inga skuldkänslor eller går och ältar det som hände och vad som kunde ha hänt.
<span class='mr'>Fantastisk omsorg</span>
-Jag har klarat mig bra genom det här liksom de andra i besättningen. Mycket tack vare den fantastiska omsorgen som läkaren Karl-Henrik Fridblom och övrig personal på lasarettet visade. Vi kunde börja bearbeta det som hänt från första sekunden tack vare deras professionella mottagande, förklarar Calle Tengblad.
Själv flög han igen cirka en vecka efter haveriet, det är viktigt att komma upp i luften så fort som möjligt igen. Han har gått igenom ett omfattande program för att pröva på olika flygmoment och allt har gått bra. Alla i besättningen har fått hjälp av psykolog och framför allt genom att berätta och prata med kollegor, vänner och familj.
En stor del av arbetstiden för helikopterbesättningarna ägnas åt övningar samt att underhålla maskinen. Hittills i år har räddningshelikoptern haft 82 larm men har gjort hundratals flygningar i olika övningar. Under hela förra året hade man 115 larm, det vanligaste är att hämta sjuka personer från fartyg.
<span class='mr'>Stark mental press</span>
Räddningspersonal är vana att arbeta under stark mental press även när allt går som det ska. Man kan vara på väg för att hämta en mycket sjuk person i hårt väder och vet att varje sekund är värdefull. Man flyger på låg höjd för att leta efter någon i vattnet, människoliv hänger på om man lyckas med sitt arbete eller inte.
Blir man en bättre pilot av att ha varit med om ett haveri?
-Förhoppningsvis. Betydligt säkrare, mer uppmärksam och ödmjuk i alla fall, förklarar Calle Tengblad.
Så jobbar vi med nyheter