- Men den värsta katastrofen är kanske den vi inte kan förutse, som tsunamin eller som Utöja.
Det säger Eija Suhonen på länsstyrelsen som precis har lämnat in en ny upplaga av risk- och sårbarhetsanalys för Gotland till regeringen. Analysen har gjorts i samarbete med Region Gotland och en rad myndigheter, företag och organisationer.
Ö-läget
Varje år uppdateras analysen som gjordes första gången 2004. Dels försöker man fundera ut vilka katastrofer som skulle kunna inträffa, dels ta reda på hur bra ön kan hantera dem.
- Ö-läget är ju det speciella med Gotland. Vi kan inte räkna med att få hit förstärkning utan måste kunna klara oss själva, säger Eija Suhonen.
Skulle ön exempelvis drabbas av strömavbrott och kabeln till fastlandet är bruten måste man ändå kunna klara viktiga samhällsfunktioner.
- Vi har reservkraftverk som vi klarar oss med så länge vi har drivmedel att köra det på.
När det gäller vattnet finns problem. Gotland är helt beroende av det vatten som kommer i form av nederbörd och vattnet kan lätt bli dåligt vid ett stort utsläpp av giftiga ämnen.
Går inte att skapa luftbro
Eija Suhonen vill inte peka ut några riskområden som mer allvarliga än andra men kan ändå lyfta några.
- Ett sådant är förbindelserna med bara en hamn för färjorna och en underdimensionerad flygplats.
Vid en katastrof måste kanske stora grupper fort kunna lämna ön samtidigt som räddningspersonal och materiel måste flygas in. Särskilt på sommaren, då befolkningen är många gånger större än under övriga året, måste det kunna upprättas en luftbro. Men det klarar inte Visby flygplats.
- Flygplatsen är underdimensionerad och problemet är att ingen vill betala för att göra om flygplasten. Staten prioriterar ständigt de nationella flygplatserna, säger Eija Suhonen.
Fördelar med ö-läget
Men hon kan också se att ö-läget ger fördelar i vissa fall.
- Vi är ju isolerade och har möjlighet att kontrollera vad och vilka som kommer hit, till exempel vid risk för smittspridning.
Dessutom menar Eija Suhonen att det faktum att ön är isolerad gör att myndigheter och organisationer är bättre på att samarbeta än på fastlandet.
Analysen om vilka katastrofer som kan drabba Gotland måste ständigt revideras. I årets analys lyfts problemet med askmoln för första gången och nästa år kommer det tydligare att handla om vad klimatförändringarna kan medföra för risker.
- Vi har fått ett mer extremt väder som påverkar oss, säger Eija Suhonen.