Omfattande utvecklingsarbete inom den gotländska skolan

Inom projektet Attraktiv skola är det många gotländska lärare som har höjt sin kompetens genom aktionslärande i samarbete med högskolan på Gotland och Tromsö universitet. Det är nu andra omgången lärare som har genomfört en 20-poängsutbildning där man integrerar forskning och utvecklingsarbete i skolans vardagsverksamhet.
De senaste fem åren har det skett ett omfattande utvecklingsarbete inom skolan och nu är det 20 utvalda lärare som går vidare och tar en 60-poängskurs på masternivå.

Gotland2005-10-05 06:00
Det är för att göra läraryrket mera attraktivt och för att höja kompetensen i den gotländska skolan som man har inrättat aktionslärandet.
Hans-Erik Ekengren, kompetensutvecklare vid barn- och utbildningsförvaltningen, berättar att man sökte en ny form av utvecklingsmöjligheter för lärare istället för att åka på kurs några dagar försöker man knyta samman kompetensutveckling med forskning - bygga ihop skol- och forskarvärlden och ta lärdom av processen. Vardagskunskaperna skulle komma till sin rätt, det skulle bli forskande lärare och lärande forskare. Det här gäller lärare från förskolan upp till gymnasieskolan.

Föder många nya idéer
Det här sättet att kompetensutveckla har visat sig ge massor av nya idéer och massor av ny kraft inom skolan. Det är för närvarande 45 lärare som har utbildat sig på det här sättet. Vid barn- och utbildningsförvaltningen (buf) vill man sedan ta hand om aktionslärarna så att dessa kan sprida sina kunskaper vidare bland övriga lärare.
Just nu finns aktionslärarnas rapporter ute på internet där vem som helst har möjlighet att se deras arbeten. (www.gotland.se/attraktivskola)
Där kan man bland annat läsa förskoleläraren Karin Ek-Olofssons rapport som heter: "Mårten Myra, ett sätt att arbeta med matematik i förskolan".
Karin Ek-Olofsson berättar att hon själv tyckte att det var svårt med matematik i skolan och det var detta som gjorde att hon ville göra något för att få tre-fyra-åringar att bli intresserade av ämnet.
Hon visste att rörelse är viktigt för barn som ska lära sig något och det är främst utomhus som Karin Ek-Olofsson tillämpar sin undervisning med hjälp av Mårten Myra. Hon märkte att barnen nappade på en gång när matte fick en anknytning till någonting - i det här fallet var det till en myra som hade svårt att dela lördagsgodis med en annan myra.
Alla barn vet att det är viktigt med lördagsgodis och alla var villiga att hjälpa myrorna att lösa problemen så att de blev sams igen. Genom att Karin Ek-Olofsson under sina studier fick nära kontakt med grundskole- och gymnasielärare så kunde hon utveckla sin undervisningsmetod så att den passade in på barnets framtida studier. Tanken är att det matematiska tänkandet ska gå som en röd tråd med början i förskolan och sedan vidare upp i grundskolan.
Ute på internet finns också gymnasielärarna Jan Luthmans och Thomas Karlssons rapport: "Infärgning av kärnämnena svenska och engelska på Fordonsprogrammet, Christopher Polhemgymnasiet i Visby - en infärgning av kunskaper med glädje och nyfikenhet".
Jan Luthman arbetade tidigare som grundskolelärare på Solbergaskolan i Visby men sadlade om och började på gymnasiet. Han är numera kärnämneslärare på gymnasieskolans fordonsprogram. Det var under arbetet på gymnasiet som möjligheten till kompetensutveckling och studier/forskning öppnades och hans samarbete med fordonsläraren Thomas Karlsson tog sin början.

"Infärgning"
De började plocka in bitar från fordonsutbildningen i ämnena: svenska, matematik och engelska för att eleverna skulle inse att det var meningsfullt att även lära sig kärnämnen, att de har nytta av dessa kunskaper i framtiden. Man kallade detta för att man gör en "infärgning" - att man blandar in de ämnen som man vet intresserar eleverna i kärnämnena. Man gjorde även tvärtom, att man blandade in kärnämnena i fordonsämnet. Erfarenheterna från den här nya undervisningen är goda och eleverna är mer intresserade och lägger numera mera energi på kärnämnena.
Gunnel Samuelsson, förskolekonsulent på buf, har forskat om: "Musikens betydelse för förskolebarnens språkutveckling".
Under sitt arbete på förskolan har hon själv använt sig mycket av sång, rytm och rörelse. Sång, musik, rytm, rörelse, rim och ramsor är en bra och positiv grund för läs och skrivinlärning, enligt Gunnel Samuelsson. I sång och tal finns rytmen som är viktig vid läsinlärning. Man klappar till exempel rytmen i sången och får in stavelserna i kroppen som sen gör det lättare vid läsinlärningen.
Det här var bara tre av de många rapporter som nu ligger ute på internet.
Nu planeras att ett 20-tal utvalda lärare ska fortsätta att studera och ta en 60-poängskurs på masternivå.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om