Det var i fjol som en parning mellan två hundar gick fel, och hanhunden fick besvär med svullna testiklar. Hundens allmäntillstånd försämrades och ägaren sökte veterinärvård.
Veterinärerna misstänkte blodförgiftning på grund av akut testikelinflammation, och smärtstillande och dropp sattes in. Under natten fick ägaren ta med sig hunden hem, men dagen efter tilltog problemen och man åkte tillbaka till veterinärkliniken. Enligt Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvårds beslut sade veterinärerna att avelsvärdet var borta och att hanhunden lika gärna kunde kastreras om det inte blev bättre.
Ägaren höll inte med. Efter ytterligare smärtstillande tog hundägaren med sig hunden hem och kontaktade en osteopat som gav hundägaren övningar att göra på hunden. Osteopatens förklaring var att hunden troligtvis fått en låsning i ryggen under parningsförsöket, som strypt blodtillförseln till testiklarna. Efter 60 minuters rörelseövning var hunden som ny igen.
Ägaren anmälde veterinärerna för felbehandling och menade att om ägaren följt veterinärernas råd skulle hunden i bästa fall blivit kastrerad och i värsta fall varit död.
Men ansvarsnämnden friar de båda veterinärerna och menar att de gjort en relevant undersökning av hunden och behandlat den korrekt. Därför finns ingen anledning att rikta någon kritik mot veterinärerna.