Öns elever får för lite hjälp att klara skolan

Under 2007 inspekterade Skolverket Gotlands alla grund- och gymnasieskolor och den kommunala vuxenutbildningen. I går presenterade Per Andersson, som lett inspektionen, resultatet för först massmedia, sedan för öns rektorer och andra skolledare.
Per Andersson inledde med att påtala att det svenska skolväsendet är unikt. Kommunerna-mer konkret deras respektive barn- och utbildningsnämnder-har en mycket stor frihet att själva forma skolor och skolgång, för att eleverna ska nå de nationella kunskapsmålen och fostras till trygga medborgare med självkänsla och goda värderingar.
Den stora friheten åtföljs dock av ett lika stort ansvar, påpekade Per Andersson. De som ansvarar för skolorna, måste ha ett fungerande system för kvalitetssäkring.
Alla- från högsta politiker till rektorer, lärare och elever-måste veta vilka målen är, och vad var och en kan, får och måste göra för att de ska nås.
Skolverkets inspektionsrapport visar att det finns stora brister i hur de gotländska skolorna styrs och leds-och att det syns tydligt.

Undermåligt
Statistiken visar att allt fler gotländska elever lämnar grundskolan utan godkänt i svenska, matematik och engelska-och därmed utan gymnasiebehörighet. Skillnaderna i kvalitet och resultat är mycket stora- dels mellan skolor, men även mellan olika lärare-påpekar Per Andersson och visar en skala som går från "undermåligt" till "exemplariskt".
- Det är mycket slumpen som avgör om eleven hamnar i en miljö med gott lärande. Det är självklart inte acceptabelt. Är det något som genomsyrar det svenska skolväsendet, så är det likvärdighet. Alla ska bli godkända. Det är först då vi lyckats med vår uppgift. Men många behöver mer och annorlunda hjälp.

Resursbrist
Han var noga med att framhålla att "dåliga förutsättningar", som resursbrist eller att eleverna kommer från olika uppväxtmiljöer, inte är någon ursäkt.
- Där utmaningen är som störst, blir resultaten ofta som bäst.
Vad ska då till, enligt Skolverket?
Såväl rektorernas pedagogiska ledarskap, som skolornas och kommunens styrning och kvalitetsarbete måste förbättras.
Undervisningen måste anpassas mer efter varje enskild elevs förutsättningar och behov. Per Andersson menar att öns skolor, generellt, är dåliga på att prova nya metoder.

Fel på undervisningen
-Om resultaten inte blir bättre är det undervisningen det är fel på. Vi kan inte byta ut ungarna.
Man måste också säkerställa att eleverna behandlas lika och att ingen kränks. Här återkommer Per Andersson till skolans ansvar att förmedla sunda värderingar och normer till barnen.
Eleverna måste också få hjälp att känna mer inflytande och ansvarstagande i undervisningen. Skolorna måste också bli bättre på exempelvis elevens val och svenska som andraspråk.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Lena Celion (m) säger att hon inte är överraskad av Skolverkets kritik, men påpekar att ett förändringsarbete redan är igång.
- Vi har ett stort arbete framför oss, men vi har väldigt goda förutsättningar att nå väldigt goda resultat.
Skoldirektör Peter Molin, högste ansvarig tjänsteman, hänvisade också till den pågående reformen Skola Gotland.
- Där skapar vi bland annat förutsättningar för att rektorerna inte ska fastna i administration, utan kunna vara pedagogiska ledare.

Öns elever får för lite hjälp att klara skolan

Öns skolor är för dåliga på att hjälpa eleverna till goda kunskaper. Det är också stora skillnader mellan olika skolor. På vissa når var tredje elev inte utbildningens mål.Efter åtta månaders inspektion riktar Skolverket skarp kritik mot kommunens sätt att leda skolan.