Öns historia skrivs om

Förutom att ge ny kunskap och information om den gotländska historien ska projektet "Arkeologisk konservering" göra att många av föremålen blir mer tillgängliga istället för att som nu ligga som ett fyndberg i ett magasin i Visby. Både för allmänheten och för forskare.

Fynd från miljonprogrammet
Bakgrunden är att det gjordes väldigt många och omfattande arkeologiska utgrävningar i samband med att bostäderna i miljonprogrammet byggdes under 1960- och 1970-talen. Det grävdes för glatta livet och fynden samlades på hög eftersom man inte hade tid och råd att ta hand om allt som hittades.
- De sorterades, lades i lådor - eller fyndbackar som de kallas - och magasinerades. Vissa fynd skrevs det rapporter om, men alla blev inte registrerade. Och mycket blev aldrig konserverat, förklarar Johan Gardelin, chef för avdelningen för kulturmiljövård på Gotlands Museum.

Tre nya tjänster
Nu har staten skjutit till pengar för att fornfynden ska tas om hand. Och då samarbetar museet och Riksantikvarieämbetet, arkeologisk, antikvarisk kompetens och konservatorskompetens tillsammans ska ge bästa resultat.
- Jag är särskilt glad att vi har kunnat nyanställa tre av landets främsta konservatorer. Och äntligen får vi använda våra fantastiska konserveringslaboratorier i vårt nya fina hus i Visby, säger Marianne Lundberg, chef för Riksantikvarieämbetets förvaltningsavdelning.
Fältarbetet, alltså de arkeologiska utgrävningarna är bara en del i arbetet med att kartlägga historien. Det ger fynd och preparat, bland annat jordprover vars innehåll anses intressant. Allt ska registreras, rapporter ska skrivas och fynden ska konserveras.
Resultatet ska sammanställas och analyseras, och förhoppningen är att ett och annat forskningsprojekt följer det arbete som nu påbörjats. Att man utifrån den nya information som fornfynden ger kanske ser att en del av historien behöver skrivas om.
- Vår bedömning är att vi har cirka 300 ärenden som vi behöver skriva rapporter om. En del är mindre och tar kanske bara en halv dag, andra stora utgrävningar, som den på Annelund vid flygplatsen, tar kanske 120-130 dagar, säger Johan Gardelin.

Stannar på Gotland
I ett magasin i norra Visby förvaras de 300 000 fornfynd som nu ska tas om hand. De är i trä, metall och ben och i mycket varierande kondition. En del fynd ligger i plastpåsar, på samma sätt som när de lämnades in efter utgrävningar för ett antal årtionden sedan. Andra är sorterade och till och med konserverade.
- Vi är väldigt glada över det här samarbetet och att Riksantikvarieämbetet har ett uppdrag att vara nationell samordnare för vård och konservering. Vi behöver få hjälp, inte minst med gallringen. Vad är viktigt att spara och vad behöver vi inte ha kvar, säger Birgitta Strandberg-Zerpe, 1:e antikvarie vid Gotlands Museum.
Hon hoppas att det så småningom blir en lag för hur fornfynd ska registreras och rapporteras.
- Alla har sitt eget system och det gör det mycket svårare för den som vill forska till exempel.
Materialet som hittats vid utgrävningar eller plöjning tillhör staten, men efter konserveringen ska fynden stanna på Gotland och tillhöra Gotlands Museum.
Hur lång tid projektet kommer att pågå är oklart, men man räknar med åtminstone två, tre år.