När Världsnaturfonden i början av året presenterade läget för de 25 landskapsdjuren såg läget mindre bra ut för åtta, som återfanns på Artdatabankens rödlista. Där fanns inte igelkotten. Nu anser Artdatabanken att minskningen av antalet igelkottar är så pass bekräftad, att arten tas med på den uppdaterade rödlistan som presenteras inom kort.
– Vi vet inte hur många igelkottar det finns, men vi vet säkert att de minskar. Och det är oroväckande, säger Henrik Thurfjell vid Artdatabanken.
Data från Svensk häckfågeltaxerings nattliga rutter, där även annat än fåglar noteras, visar en nationell minskning som tycks vara större i södra Sverige.
Varför igelkottarna minskar är oklart. Grävlingen, som dödar och äter igelkottar, har gynnats av de senaste årens milda vintrar.
– Det kan även bero på virus. I båda fallen kan det vara en effekt av klimatförändringar, säger Henrik Thurfjell.
Fördelen med att finnas på rödlistan är att det är lättare att få bidrag till forskning. Det tas även särskild hänsyn till arten exempelvis vid planläggning, då beslut om kompensationsåtgärder kan bli aktuella.
Hur det är med igelkottar på Gotland har Henrik Thurfjell inte tittat närmare på.
– Jag ska gå igenom de observationer som gjorts på ön, för att se hur läget är, säger han.
Henrik Thurfjell vill gärna ha hjälp av gotlänningarna.
– Om det finns någon som för dagbok och noterat förekomsten av igelkottar i trädgården tar jag gärna del av uppgifterna. Att se en tidsperiod på tio år eller längre vore spännande.