Troligtvis har endast en bråkdel av flyktingarna från krigets Ukraina hittills sökt sig till Gotland. Än har Migrationsverket inte beslutat om hur många som Gotland ska ta emot av de som hittills anlänt till Sverige och sökt uppehållstillstånd på grund av kriget i Ukraina.
Men i och med massflyktsdirektivet kan ukrainska medborgare avvakta med registrering hos Migrationsverket, och välja att bosätta sig var de vill i landet om de har den möjligheten. För att få rätt till skola och vård, bland annat, måste flyktingarna ansöka om tillfälligt uppehållstillstånd hos Migrationsverket. Innan detta är gjort har flyktingarna begränsade rättigheter till detta.
På Gotland finns redan ett antal flyktingar som, med hjälp från bland annat gotlänningar, både tagit sig på egen hand till Gotland men också kunnat bosätta sig runtom på ön. Merparten av de ukrainare som redan anlänt till Gotland är familjer bestående av kvinnor och barn, och behovet av barnomsorg och skolgång väntas bli omfattande i takt med att fler kommer.
De barn i grundskoleålder som redan är här kommer att tas om hand av den lots-funktion för nyanlända som Region Gotland har sedan tidigare, säger skoldirektör Torsten Flemming:
– De får en introduktion och förberedelse för den svenska skolvärlden. Sedan är planen att de här barnen ska få en placering på en vanlig skola, säger han.
Vilken av öns skolor som får ta emot ukrainska barn, och hur många, går inte att svara på i nuläget, enligt Torsten Flemming:
– Det finns en eskaleringsplan och vi arbetar enligt flera scenarier. Det beror på var på ön de här familjerna, som vi kan förvänta oss kommer, väljer att bosätta sig. Samma rättigheter gäller för dem, som för alla, med placering i skola inom ens närområde.
Hur väl rustad är den gotländska skolan, kommer plats och personal att räcka till?
– Ja, det måste vi göra. Det finns inga alternativ. Vi har plats i skolan, men det är förstås beroende på var de kommer att bo.
Oavsett scenario är det nu ett gotländskt skolväsende som förbereder sig för att ta emot fler nyanlända barn än vid den stora flyktingströmmen 2015 och 2016 – i samband med kriget i Syrien.
– Vi har en bra organisation och erfarenheter att ta med oss från den gången. Men vi kommer att troligtvis behöva utöka lotsen för det här kommer att bli något helt annat, säger Torsten Flemming.
– Den största utmaningen är att det kommer barn från ett krig. Man kan bara föreställa sig vad de har varit med om och sett, och vilka trauman de bär med sig, fortsätter han.
FOTNOT: Texten har förtydligats angående ansökan om tillfälligt uppehållstillstånd.