Det har gått sex år sedan Polisen etablerade sitt kontaktcenter (PKC) i Visby. Det var ingen liten satsning; 100 nya tjänster utlystes och flera rutinerade medarbetare vid Gotlandspolisen valde att hoppa på tåget. Personalstyrkan utgörs till stor del av civilanställda, som bland annat upprättar anmälningar och utför förhör.
Bland dem som sökte sig till lokalerna på A7-området fanns Pär Bokelund, operatör vid PKC sedan tre år.
– Jag kom från den civila sektorn och ville in i ett större sammanhang. Jag kände flera som jobbade där och tyckte att det lät intressant. Ingångslönen var låg förstod jag, men jag tänkte att jag successivt kunde arbeta mig in i myndigheten och avancera till andra befattningar, säger han.
Men det blev inte som Pär Bokelund hade tänkt sig. Tidigare i år begärde han tjänstledigt för att provjobba på en annan myndighet, Kronofogden. Och han är inte ensam. Ungefär hälften av PKC:s operatörer har slutat sedan Pär Bokelund började där, uppger han.
– Det är med sorg jag ser detta, för jag har verkligen stortrivits med mitt jobb och har inte för avsikt att svartmåla, säger han.
Vad är i så fall problemet? "Jag har inte råd att jobba kvar", skriver Per Bokelund i ett öppet brev till justitieminister Morgan Johansson (S) och rikspolischef Anders Thornberg, där han beskriver situationen för de anställda vid PKC.
– Alla som valt att sluta har sina egna bevekelsegrunder, det finns inte en enskild faktor som förklarar alla avhopp. För mig är det ekonomin. Jag kommer inte vidare som utredare här, då måste man vara beredd att flytta till Stockholm. Men jag vill bo kvar på Gotland, och då kan jag inte jobba på PKC, säger Pär Bokelund.
Hur mycket tjänar du?
– Det vill jag inte gå in på. Men säg så här: Jag har varit kock tidigare, och om jag tog ett okej kockjobb nu skulle jag gå upp 10 000 kronor i lön. Och det jobb jag har på Kronofogden är ett rejält steg upp. Då är det inte så konstigt att PKC tappar folk till andra myndigheter.
Pär Bokelund understryker att han har full förståelse för den låga ingångslönen, eftersom tjänsten kräver inskolning. Problemet är att han slagit i taket efter bara tre år – samtidigt som ansvarsbördan blivit allt tyngre.
– Det har pratats en del internt om att vi ska kunna gå vidare och bli handläggare eller administratörer, men ingenting har hänt. Det är ingenting som ledningen lokalt kan lastas för. Det här är beslut som fattas på en högre nivå.
Ett exempel på ett sådant beslut är att nattpassen ska fördelas jämnare.
– Bland vissa finns det en frustration kring detta, inte så mycket för mig personligen dock. Förut har det varit mer flexibelt. De som trivts med att jobba nätter, vilket ger klirr i kassan, har kunnat ta nattpassen, men nu blir det samma för alla.
Om fler fortsätter att gå till jobb med bättre lön och villkor kan det sluta riktigt illa, menar Pär Bokelund.
– PKC:s roll är att avlasta polisen och det borde vi kunna göra i ännu större utsträckning. Ett exempel: Det finns experter på gängkriminalitet som tvingas hantera passärenden nu. Där kan jag känna en oro, och ett samhällsansvar. Klarar PKC inte av att behålla sin personal försvagas hela myndigheten, och det har vi inte råd med i det här läget, när vi står inför enorma utmaningar med sprängningar och gängkriminalitet.
GT har sökt Magnus Holmén, platschef på PKC i Visby.