Öppnar dörren till finmekanikens värld Robert lämnar yrket som grundskolelärare

Robert Merk bor i radhus på Bangårdsgatan i Visby. Utanför radhuset finns ett förrådsutrymme på 12 kvadratmeter, här har Robert inrättat en liten men funktionell finmekanisk verkstad med flera svarvar, fräsmaskin, en rengöringsapparat med ultraljud plus en hel del specialverktyg.
Många känner Robert Merk som grundskollärare på Gotland. Innan han blev lärare skaffade han sig en gedigen finmekanikerutbildning i Tyskland och Schweiz. Han är utbildad yrkeslärare för finmekaniker.
Roberts intresse för finmekanik startade med att han började samla på spindelur (fickur från 1600-1700-talet).
Jag fascineras av det gamla hantverket och intresserar mig för alla mekaniska ting, säger Robert Merk.
<span class=MR>Köpte gamla skolklockan</span>
Han arbetar som lärare i Solbergaskolan i Visby och när skolan skulle byta ut den mekaniska klockan mot en elektrisk så passade Robert på att köpa den gamla klockan. Den fungerade inte men efter reparationer fick Robert klockan att ticka vidare. Numera visar den tiden på familjens sommarställe i Hide. Robert byggde in skolklockan i en sju och en halv meter hög klockstapel men egentligen skulle han vilja ha den gamla klockan hemma i vardagsrummet, avslöjar han.
I sitt hem har han 27 mekaniska ur. De dras upp vid högtidliga tillfällen och inget av dem går exaktdet ska vara så, förklarar Robert, de har sitt eget liv.
<span class=MR>Ett gediget arbete</span>
Robert tycker om de lite större klockorna. Han skulle nog kunna laga armbandsur men till detta krävs dyra specialverktyg som han inte har. Det blir vägg- och bordsur istället och han gör jobbet så bra att en av stadens uraffärer brukar anlita honom.
Robert är mycket noggrann och kunden får en detaljerad redovisning av vilka arbetsmoment han har utfört. När andra urmakare justerar diametern i ett slitet axelhål genom att slå ett slag med en dorn, så brotschar Robert upp hålet och sätter i en ny bussning. Han vill utföra ett gediget arbete som han kan vara stolt över.
Just nu arbetar han med ett urverk som ska rengöras och som har hela 17 bussningar som ska bytas!
Under 30 år har Robert arbetat med det här och om allt går som han vill så går han i förtida pension vid årsskiftet och kan ägna sig åt verkstaden på heltid.
Han brukar säga att han har den lilla verkstaden med de stora möjligheterna men han förnekar inte att han skulle vilja ha en lite större verkstad. Han har funderat på att flytta till sommarstället i Hideviken och ha verkstad där men frun vägrar att flytta.