Man kan inte säga att politikerna var överförtjusta i förslaget och Socialdemokraterna meddelade innan mötet att man inte vill lägga ner några skolor alls.
– Vi var oeniga i regionfullmäktige när vi röstade igenom uppdraget. Vi ville ha mer fokus på måluppfyllelse och ojämlikheterna inom skolan. Det blir fokus på skolbyggnader och det löser inte problemet. Även om vi lägger ner skolor kommer vi att ha lärarbrist, sa Lisbet Bokelund (Mp).
– Jag har svårt att förstå hur de här frågorna skulle kunna vara mer belysta i utredningen, ifrågasatte moderator Per-Olof Sahlberg.
– Vi hade hellre sett andra förslag än att bara lägga ner skolor och flytta elever. Det är brist på lärare i hela Sverige. Den här utredningen kommer inte att lösa allt, svarade Lisbeth Bokelund.
Aina Mattsson (L) var ensam om att fokusera på ekonomin.
– Vi måste strama åt kostnaderna. Vi har många små klasser, om vi slår ihop dem kan vi friställa lärare som vi kan använda i andra enheter.
Flera av politikerna ifrågasatte också att lärare vill arbeta i större arbetslag.
– Ganska många av de lärare som vi träffat har faktiskt sökt sig till mindre enheter för att de trivs med det. Vi måste ha ett landsbygdsperspektiv som jag inte alls ser i utredningen, sa Lotta Persson (Fi).
En sak var politikerna dock överens om: Lösningen måste vara långsiktig och ingen vill behöva prata skolnedläggningar om några år igen.
– Att diskutera skolnedläggningar var fjärde år är alla urless på, sa Lotta Persson.
Det var med viss förundran som Kristoffer Strehlenert tog emot politikernas kritik.
– Vi fick ett uppdrag att ta fram ett förslag för framtidens organisation, där vi kan garantera en kvalitet och likvärdighet till en mindre kostnad. Det har vi gjort. Nu kom oppositionen med ett helt annat uppdrag, där vi ska ha kvar alla enheter och samtidigt säkerställa kvaliteten utan några sänkta kostnader. Jag ser inte hur vi skulle kunna göra det, det kräver helt andra förutsättningar.