Ordkonst i samspel med publiken

Poetry slam är ett årligen återkommande arrangemang för eleverna som går det andra året på Richard Steffengymnasiet i Visby.
- Det kan dock vara så att jag får läsa upp min dikt som jag deltog och vann med förra året, säger han och berättar om estradpoesin som poetry Slam bygger på.

Han konstaterar att estradpoesin handlar lika mycket om ord som röst, kroppsspråk och känsla. Det är inte bara texten utan också framförandet som är avgörande. Samspelet med publiken är viktig vid bedömningen.
Poetry slam är en tävlingsform i estradpoesi som växte fram i USA på 1980-talet och som spridits vidare till andra delar av världen.
Tävlingen introducerades på Steffengymnasiet för sex år sedan av Tryggve Lundgren som är lärare i svenska tillsammans med svensklärare Åsa Gunnarsson.
- Alla elever som läser svenska B, där poesi behandlas, skriver en dikt och läser upp den i klassen. Sedan röstar klasskamraterna och väljer ut de dikter som ska gå till semifinal. Jag ställde upp med fyra dikter och en gick vidare, berättar Anton.

Han har skrivit sedan början av tonåren och säger att för honom är det ingen större skillnad att skriva en dikt eller en låttext.
-Men i poesi är de grammatiska och de språkliga ramarna friare och språket kan behandlas annorlunda.
Själv inspireras han av händelser och berättelser, något han hört eller sett.
Men, säger han, innehållet i en dikt behöver inte vara självupplevd eller sann. Det viktiga är att den går att relatera till.
-För mig är poesi mer ett undersökande av tankar och händelser. Ibland bara skriver jag, kollar igenom och väljer vissa delar, lägger till och drar ifrån, skiftar sammanhang och bygger upp texten som blir mer kraftfull i form av en dikt.
Som många andra skriver Anton om sina upplevelser och fäster tankar i ord. Han tycker också om att läsa det han skrivit inför publik.
-Jag känner mig hemma på scenen så för mig passar poetry slam, säger han med erfarenhet av improvisationsteater ledd av Pauline Wolff.

I vår tar han studenten och efter 12 år i skolan ligger världen öppen. Anton Cöster är redo att möta den, men allt måste inte hända här och nu.
-Kanske jobbar jag på eller med teater i framtiden. Nu njuter jag av den sista gymnasietiden med fokus på de betyg jag vill ha.
- Sedan tar jag livet som det kommer, sommarjobbar och reser runt ett tag.