Han är chefredaktör och ansvarig utgivare för Språktidningen. Och han har sett åtskilliga krångliga och svårbegripliga formuleringar.
- Men det här tar nog priset. Det skulle nästan krävas tre professorer och en halvtids doktorsavhandling för att reda ut, säger Patrik Hadenius.
"Komplicerade frågor"
Han säger att det pågår ett klarspråksarbete för att få myndigheter att skriva mer begripligt, men där finns uppenbarligen mycket kvar att göra.
Så här skrev Högsta domstolen på sin hemsida:
Partiellt prövningstillstånd i fråga om vilken betydelse Miljööverdomstolens lagakraftvunna dom om tillåtlighet har vid den aktuella prövningen av tillståndsfrågan. Frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt förklaras vilande.
- Det rör sig om komplicerade juridiska frågor och då är det viktigt att uttrycka sig korrekt, förklarar Christina Ericson, justitiesekreterare vid Högsta domstolen.
Hon säger att om man uttrycker sig för allmänt så kan den exakta betydelsen av beslutet gå förlorad.
- Det där köper jag inte. Det här handlar ju inte om själva sakfrågan, utan om att berätta vad Högsta domstolen har beslutat. Då finns ingen anledning att gömma sig bakom extremt krångliga formuleringar. Är det så att de har beviljat prövning eller inte? Och vad ska de pröva? Det ges det inget tydligt svar på, tycker Patrik Hadenius.
Utestängande
Språket är ett maktmedel och hur man uttrycker sig kan vara ett sätt att exkludera - alltså utestänga - människor.
Vill Högsta domstolen inte att allmänheten ska förstå vad beslutet innebär?
- Jag förstår att det kan verka förvirrande, men jag kan inte lämna någon kommentar om det, säger Christina Ericson.