I tuffa ekonomiska tider letar många låga priser i matbutiken. Trots högre matpriser är det alldeles för lite som når den enskilde lantbrukaren, menar Andreas Nypelius, ordförande i LRF Gotland.
När många får allt mindre i plånboken är det framför allt primärproducenterna av livsmedel, som ägg, mjölk och nötköttsbonden, som drabbas hårdast. Enligt rapporten överväger var tredje livsmedelsproducent i Sverige uppsägningar på grund av situationen.
Hur det ser ut på Gotland är väldigt olika beroende på vem man frågar, menar Andreas Nypelius, ordförande i LRF Gotland.
– Vi har över 700 primärproducenter och det är väldigt individuellt hur sådant som elpriserna slår. Men generellt slår det absolut hårt, framför allt på djurproducenterna som har svårt att få till en lönsamhet, säger han.
När det kommer till djurproducenter är det svårt, för att inte säga omöjligt att ta en paus.
– Gör man det så skulle jag säga att det till 90 procents säkerhet inte kommer tillbaka djur till den gården. Det sliter för mycket på maskiner och annat att inte hålla igång allt.
Till våren beräknas Gotlands äggproduktion att minska med 40 procent, enligt siffror som öns äggproducenter själva tagit fram.
Andreas Nypelius ser inte en risk att konsumenterna på kortare sikt kommer att få svårt att hitta gotländska ägg och andra produkter i butiken. Men, säger han, något måste ske för en stabil primärproduktion och livsmedelsförsörjning på sikt.
– Hela handelskedjan måste göra ett arbete om det är så att man vill ha gotländska eller svenska råvaror långsiktigt. Alla måste hjälpas åt och främja inhemsk produktion. Konsumenten kan påverka, delvis genom att lägga tryck på matbutikerna och fråga hur pengarna fördelas.
Gotländska ägg kommer att finnas för konsumenten, men produktionen riskerar att nära halveras framöver. larmar öns äggproducenter.
En annan viktig faktor är förstås att välja lokalproducerad mat i affären. Enligt Andreas Nypelius finns det överlag en stark tilltro hos öns bönder om att värdet av det som produceras lokalt kommer att sättas högt. Trots detta importerar Sverige fortfarande stora mängder av mat och råvaror, något som vi inte behöver göra – eller ens bör, konstaterar han krasst.
– Om det är svält i andra delar av världen, ska vi då importera ännu mer? Vi kommer ju ha mat här i Sverige – för vi har ju pengar.
– Men man vill inte skära ned på sin egna standard för snabbt. Maten smakar likadant men kostar lite mindre. Det ska till ganska mycket att byta till en sämre mobiltelefon, eller att faktiskt säga upp abonnemanget med Netflix, säger Andreas Nypelius.