Nuvarande avtal gäller sedan 2009 och i april beslutade socialnämnden om ett nytt avtal som gäller från 1 mars 2021. Avtalet påverkar både regionens egen och privata leverantörers verksamhet – och det är inte alla som är nöjda.
Kritik har hörts om att det nya avtalet handlar om att spara pengar, att personalen inte kommer att hinna med att göra ett bra jobb och att tiden hos brukarna ska skäras ner.
– Vissa delar i det nya avtalet är kanske inte enkom positiva för de leverantörer som är igång i dag, men jag hoppas att det ska vara till fördel för brukarna. Det blir helt nya förutsättningar och allt syftar till att ge brukarna en större valfrihet, säger Therése Thomsson, myndighetschef på socialförvaltningen.
Kostnaden per brukare på Gotland ligger 9 procent högre än riksgenomsnittet och 13 procent högre om man slår ut kostnaden på samtliga invånare. Gotlänningar beviljas i genomsnitt 42 timmar per månad, jämfört med genomsnittet 33 timmar.
– Uppdraget från socialnämnden har inte varit att spara pengar, men vi måste titta på den demografiska utvecklingen. Vi måste strategiskt och långsiktigt se till att resurserna räcker till många fler över lång tid.
Resurstilldelningen för omvårdnadsinsatser kommer att minska med i genomsnitt 15 procent. Omvårdnadinsatser omfattar exempelvis hygien, påklädning, måltider, toalettbehov och bäddning av säng. Serviceinsatser, det vill säga tvätt, inköp samt städning, påverkas inte av förändringarna.
– Vi har sedan några år gått över till en arbetsmetod som kallas "individens behov i centrum". Det innebär att man jobbar mycket mer behovsinriktat för den enskilde, till skillnad från insatsinriktat. Det ger en skillnad i resursfördelning, både plus och minus, där vi ser att det blir lite mindre resursfördelning till just omvårdnadsinsatser.
Hur påverkar det här brukarna?
– Brukaren ska få sina behov tillgodosedda och med kvalitet, det är det viktiga, precis som i dag. Skillnaderna i avtalet är ett förhållande mellan socialförvaltningen och leverantörerna. Det har inget med brukarna att göra, även om det naturligtvis påverkar leverantörerna som måste effektivisera och planera annorlunda.
Finns inte risk att kvaliteten försämras?
– Den risken finns både nu och senare, men vi följer upp både per individ och per leverantör och det är klart att vi måste följa upp och utvärdera det nya avtalet för att se att det funkar.
En viktig skillnad i det nya avtalet är att resursfördelningen blir differentierad, vilket innebär att leverantörer som verkar på landsbygden får mer betalt än de som verkar i tätorter. Syftet är att öka valfriheten på landsbygden och därmed ge alla brukare samma möjlighet till att välja utförare.
– Det är längre körtider och kanske längre mellan brukarna på landsbygden än i tätort, därför får de lite extra.
En annan förändring är att varje leverantör kommer att ansvara för sina brukares trygghetslarm alla dagar mellan klockan 07 och 22, vilket ger en extra intäkt till leverantörerna. I dag sköter regionen trygghetslarmen, oavsett vilken leverantör brukaren valt.
– De leverantörer som är med nu, inklusive regionens egna utförare, har varit delaktiga hela vägen för att hitta lösningar för ett nytt avtal. Det är jättesvårt att säga vilka för- och nackdelar som finns i det nya avtalet, det beror på vilket perspektiv man har, säger Therése Thomsson.